Tätbygder och glesbygder

Världen
Nästan en tredjedel av jordens yta är obebodd, det är olika faktorer som spelar in i denna fråga som exempelvis klimatet som gör att det inte går att bo på vissa ställen. Antarktis är ett sådant exempel, ytan är nära Europas men på grund av klimatet går det inte att bo där, detta område är alltså obebott och om man jämför det med Europas befolkning på ungefär 730 miljoner så märks det att jordytan är ojämnt bebodd. Europa är jordens tredje mest bebodda världsdelen efter Afrika och Asien där befolkningstätheten ligger på 66 invånare/km² och Antarktis är den enda världsdelen som är obebodd.

Något som också gjort att människan är spridd över jordklotet är att förr när människan var beroende av jordbruket för försörjning så byggdes samhällen upp kring floddalar, slätter och kuster. Där var jorden rik på näringsämnen eftersom områdena ofta översvämmades och vattnet tillförde näringsämnena som gynnade jordbruket t.ex. kring Nilens floddal, Indien, Kina och Bangladeshs flodslätter.
Vulkaniska områden har också goda förutsättningar för jordbruk på grund av den näringsrika askan som faller ned och gör jorden rik på näringsämnen. Indonesien på ön Java är ett exempel på detta med ett tropiskt klimat och aktiva vulkaner som skapar goda odlingsförutsättningar för bland annat ris. Java har en befolkning på 120 miljoner människor på en yta som är en tredjedel av Sverige.

En annan faktor som ibland spelar in är olika maktförhållanden då även ekonomiska resurserna och försörjningsmöjligheterna är avgörande, så alltså för att ett samhälle ska ha möjligheten att växa fram så måste många faktorer stämma överens.

En förutsättning för bosättningen som vuxit fram under det senaste århundradet är industrierna som har byggts upp runt om i världen och som ständigt utvecklas. När industrialiseringen började komma igång så blev mineraler och bränsle (kol) viktiga faktorer för att industrin skulle kunna fungera, detta gjorde att människan nu bosatte sig kring gruvor och dessa områden blev tätbefolkade på grund av nya försörjningsmöjligheter. Städer som låg bra till band ihop nya handelsvägar och växte snabbt som t.ex. New York och London.
Allt eftersom att industrialiseringsprocessen sprider sig så binder nya och gamla industriområden ihop sig med varandra och bildar nya storstadsregioner som Tokyo, Shanghai, Bombay och Lagos och detta pågår än idag.

I dagens samhälle så håller industriländerna på att övergå till ett postindustriellt samhälle, vilket betyder att fabriksarbeten ersätts med jobb inom service exempelvis. Detta medför ytterligare bosättningsmöjligheter och är ett samhälle med tjänste- och kunskapsproduktion. Företag väljer att etablera sina företag i universitetsstäder eller i städer med stora högskolor dit människor flyttar för utbildning och arbete, detta medför att allt fler kan försörja sig på tjänste- och kunskapsproduktionen.

Var människan har bosatt sig har alltid främst handlat om försörjningsmöjligheter. I alla tider så har människan flyttat dit det finns pengar att hämta eller som förr; dit det fanns överlevnadsmöjligheter. Att människan är så spridd över jordklotet är alltså inte så konstigt eftersom det på vissa platser inte går att överleva.

Sverige
Befolkningen i Sverige är väldigt ojämnt fördelad, i många delar så är befolkningstätheten 5 invånare/km² men i Skåne så är den 100 invånare/km². Sedan Sverige började industrialiseras så har allt fler människor flyttat in till städerna (urbanisering) och Sveriges befolkning har blivit allt mer ojämnt fördelad. Idag bor 84 % av Sveriges befolkning i tätorter men för bara 80 år sedan så bodde hälften av befolkningen på landsbygden och för 200 år sedan så bodde fyra av fem på landsbygden, detta är en effekt av industrialiseringen och hur människorna flyttade dit det fanns försörjningsmöjligheter. Det bildades då tätorter i Sverige och det finns idag vissa bestämmelser för att något ska kallas en tätort eller glesbygd. En tätort är en ort som har minst 200 invånare och har mindre än 200 meter mellan husen, en glesbygd är det när det är mer än 45 minuters bilresa till en tätort med mer än 3000 invånare. Allt eftersom urbaniseringen har pågått så har EU bestämt att ge bidrag till glesbygderna så fler ska ha möjligheten att bo kvar.

I dagens Sverige växer städerna mest kring de stora universiteten och högskolorna dit många studenter flyttar. Dessa tillväxtcenter kallas för K-regioner för att arbetena där är inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn, alltså kultur, kommunikation, kreativitet, kunskap och kompetens. Detta är städer som t.ex. Linköping, Umeå, Uppsala och Lund.
På många platser finns det också så kallad T-regioner eller tätortsregioner detta är ett sammanhängande område av tätorter med en huvudort och flera förorter runt omkring som är beroende av huvudortens arbetsmarknad trots att de ofta har egna centrum.

Källor: GEO-boken, Europas befolkningstäthet, Antarktis, faktorer som påverkar befolkningstätheten, postindustriellt samhälle, statistik tätorter Sverige, vad som räknas som en glesbygd, glesbygds bidrag, T-regioner.