Nästa kapitel

För er som är nyfikna, så kan ni gå hit och få en glimt av vad vi ska göra följande fem-sex veckor. Ja, det blir ett läxförhör. Nej, det blir inte svårt. Förutsatt att man går på lektionerna och inte försvinner in i vårdimman, förstås. ;-)

Definitiv slutpoäng

Kommer under vecka 17, efter vi haft avslutande lektionen den 26 april. Jag har fått in ett antal sena inlägg som jag ska ta ställning till först. / Mikael

Välkomna till SP10D's geografikurs i bloggform

Under c:a fem veckor kommer SP10D från Rudbeckianska gymnasiet i Västerås att arbeta med avsnitten Befolkning och Vår Föda från läromedlet GEO och redovisa sitt arbete i bloggform. Det kommer att fungera så att de två kapitlen först delas upp i ett avsnitt per elev, vilket innebär 1-3/sidor per elev. Sedan kommer de att första veckan att få i uppgift att skriva om det avsnittet och säka ytterligare källor utöver det som står i boken. Jag kommer att handleda dem, och det finns ett antal förslag på länkar i marginalen. De efterföljande fyra veckorna kommer sedan varje elev varje vecka få till uppgift att ta sig an en kamrats avsnitt, och försöka komplettera det som redan sagts. Detta görs i kommentarsfältet. Om allt fungerar som det ska innehåller bloggen till påsk ett trettiotal blogginlägg med tre kommentarer. Den fjärde veckan går till att producera en sammanställning, så att vi i slutändan har en bibba med artiklar som i detalj går igenom de två kapitlen, men ny med fördjupningar i form av källistor och diskussioner.
/ Mikael Jonsson, geografilärare Rudbeckianska gymnasiet i Västerås
Kontakt: se längst ner under Press och Media.

Förändrat upplägg - kommentar 4 ersatt med ny uppgift.

Efter att ha lyssnat in kommenterandet senaste veckan, inser jag att det kan komma att bli lite tufft vecka fyra med vissa områden att hitta nog med stoff. Jag har därför bytt ut kommentar 4 (EJ kommentar 3 tills på måndag) mot en ny uppgift. Ni ska gå tillbaka till erat ursprungliga blogginlägg och i princip sammanfatta det som diskuterats. Sedan ska en kort utvärdering göras också. Instruktioner kommer på dagens lektion plus det finns under Blogga & kommentera. Poängsättning för det avsnittet finns också upplagt.

Sexuell och reproduktiv hälsa

Att vi fritt får välja livspartner, har rätten att bestämma över sina kroppar, välja reproduktion och sexualitet, slippa övergrepp och könsdiskriminering, få tillgång till preventivmedel samt vård under graviditet, förlossning & av nyfödda – ser nog de flesta av oss som en självklarhet. Tyvärr så är de flesta utav de ovan nämnda någonting som majoriteten av kvinnorna i fattiga länder bara kan drömma om. Vissa får välja blad det en och de andra, andra kanske får nöja sig med primitiva förhållanden.

Under befolkningskonferens i Kairo (1994) kom man överens om att varje människa ska ha rättigheten till det tidigare nämna och att de ska bli del utav de mänskliga rättigheterna.
Men även att befolkningsökningen ska minska. Det gör man genom att kvinnor får utbildningsmöjligheter. Japan har 100 % läskunniga kvinnor och antalet födslar per kvinna är 1,3 jämförts med kvinnorna i Niger som föder ca 7,5 barn var och läskunnigheten är 7 %. I Malawi är dock 44 % av kvinnorna läskunniga och trots det så föder de bara 1,1 barn färre än i Niger. Vad beror det på?

Orsaker: ju högre spädbarnsdödligheten är desto fler barn tvingas föräldrarna föda (spädbarnsdödligheten är högst U-länder). Barn behöver de främst för att barnen blir en ekonomisk tillgång. Det vill säga att saknar man pensioner och socialförsäkringar ska barnen kunna försörja föräldrarna. En del barn är oönskade, mamman är för det mesta då en ung kvinna som högst troligt blev våldtagen. Möjligheten för abort saknas i många av dessa länder och i vissa fall är det olagligt (vilket kan leda till hälsomässigt farliga aborter) Graviditeter och förlossningar för även med sig stora hälsorisker i fattiga länder.

Familjeplanering, mödra – och barnhälsovård (som i längden ska minska antalet nyfödda), utbildningsmöjligheter för kvinnor (färre barn födds av utbildade kvinnor), politisk, social och ekonomisk förbättring gällande kvinnors ställning i samhället ger en god sexuell och reproduktiv hälsa!

Källor: länkarna i texten, Geo boken (sidorna 132-133)

De fattigas sjukdomar och välfärdssjukdomar.

Eftersom jag inte fått in ett inlägg här, utgå från inlägget som gjorts på NVSP10a:s blog för att kommentera:
http://rgnvsp10a.blogspot.com/2011/03/de-fattigas-sjukdomar-och.html

Demografi och landskapet

I takt med att världens befolkning har ökat och industrialiseringen slår sig fast i flera länder så ökar även andelen människor som flyttar in i städerna. Med denna så kallade urbanisering så minskar även andelen av befolkningen som bor på landsbygden. Detta har flera påverkningar på samhället.

·         Jordbrukslandskapet blir omvandlat till stadslandskap vilket ofta kommer med skador på naturen.

·         Den ekonomiska och sociala distansen mellan städer och landsbygden ökar, vilket resulterar i värre förhållanden för de utanför städerna.

·         Landsbygden blir tömd på unga människor som föder barn och arbetar och kvar blir de äldre som ofta är sjuka och inte alltid kan arbeta och klara sig själva.

·         Vart efter att andelen av befolkningen ökar i städerna ökar även statens satsningar på just dem vilket gör att statliga institutioner som skolor och sjukhus blir en oprioriterad sak på landsbygden.

Även inom städerna kan däremot den demografiska skillnaden vara hög. Genom segmentering av städerna (ekonomisk indelning av områden, befolknings hus i en del och industrier i en annan) och segregering (indelning av olika befolknings grupper t.ex. invandrare i en del och infödd befolkning i en.)

I Sverige har urbaniseringen gått väldigt bra och det är bara på senare år som vi har börjat få några få av de ovanstående problemen 

Däremot i många U-länder så har detta inte gått lika bra och städerna har utvecklats så att istället för att växa på ytan i takt med att befolkningen ökar så har befolkningstätheten i städerna ökat.
I t.ex. Indien kommer det bli en katastrof inom några år om inget görs.

källor:   Wikipedia.com sida 129 i boken; GEO Geografi för gymnasiet.

Jordbruk i världen del1

Man har gjort en allmän undersökning av jordbruks- och livsmedelsproduktion i världen och har utgått från dessa frågor:

1 Vilka produkter odlas?

2 Drivs jordbruket intensivt - med mycket arbete, energi eller maskiner för att ge hög avkastning per hektar, eller extensivt - på stora arealer med liten arbetsinsats, låg produktionskostnad, men också låg avkastning per hektar?

3 Används produkterna i hushållet eller går de till försäljning?

4 I vilken klimatzon bedrivs jordbruket?

Med svar på dessa frågor kan jordbruksproduktionen i världen delas in i olika typer av jordbruk. Så nu ska jag berätta om ett par stycken.

Tropiskt svedjebruk

I tropikerna förekommer då svedjebruk och där tar jordbrukarna hjälp av verktyg och redskap som är ganska simpla det kan vara en vanlig hacka. Man röjer och bränner ner små ytor av den tropiska regnskogen eller savannen för att askan ger näring till marken för ett par skördar. Till skillnad från jordbrukarna i Sverige som har gödsel så använder dem sig av aska. Mer än 200 miljoner människor på tropiskt svedjebruk, främst då de personer som bor då på savanner och i tropiska regnskogar i Sydamerika, centrala Afrika och Indonesien. Bönderna arbetar utifrån de naturliga resurser man har eller om man har någon speciell odlings-tradition. I de tropiska områdena så odlar man mest squash, majs, avokado och bönor. I de tropiska Afrika odlar man jams och taro som är väldigt viktig för Afrikas jordbruk.

Tropiskt växelbruk

Svedjebrukets håller på att ersättas av andra odlingssätt som minskar riskerna för jordförstöring. För det är varken bra för oss eller för djuren som bor i dessa tropiska regnskogar om vi ska bränna ner det. Bristen på gödsel då i dessa områden gör att svedjan måste ligga och vila efter några år innan man kan odla där igen.

Tropiskt Växelbruk är en arbetsmetod som gör det möjligt för de som bor där att kunna bo kvar på samma ställe under en lång tid. Det som man då odlar under den här tiden är bland annat olika sädesslag men också mycket frukt och rotfrukter.

Plantage-jordbruk

I de tropiska och subtropiska delar av världen t.ex på ön Sri Lanka utanför Thailand drivs stora plantager. Plantage-odling innebär att man satsar på en enda gröda som kanske tar flera år att odla, som kaffe, te, kakao, bananer, tobak, olika kryddor och bomull. Nackdelen med en ensidig odling på samma markområde under en sådan lång tid är att markens näring försvinner. Och om plantageägaren börjar att röja nya områden i regnskogen för att odla något så måste de röja nya odlingsområden redan efter några år. Detta är inte hållbart i längden. Sen så blir grödorna ofta angripna av insekter och andra skadedjur så man måste ha stora mängder med bekämpningsmedel.

Det finns multinationella storföretag som är ägare av plantager som Del Monte som har sitt huvudkontor i San Francisco och ett annat företag är Unilever med huvudkontor i Rotterdam och London. Utländska ägare och inhemska storgodsägare som ofta tillhör makteliten motsätter sig jordreformer i många länder. De priser som plantagets produkter skall ha bestäms på börser i New York och London.

Men på de områden som plantagen gör intrång på så finns det redan plantage som en bofast befolkning har att leva av. Då erbjuder storföretagen fattiga lantarbetare anställning på deras plantage. Men det är många som aldrig får denna möjlighet. Det finns fattiga länder som är så beroende av en enda exportgröda som t.ex. kaffe, bananer och te. Men om världsmarknadspriset på just någon av dessa grödor skulle sjunka så är detta ett stort problem för det landet, och ekonomin försämras direkt. Många länder som bara odlar någon enstaka exportgrödor har det senaste femtio åren råkat ut för ständigt sjunkande priser på just de grödor de exporterat, medan importerade industrivaror och olja har blivit dyrare.

Risodling!

Ris är ett sädeslag som odlas i tropiska och subtropiska områden. I Japan och Italien odlar man ris så långt norrut som till 45 grader nordlig bredd. Man odlar ris främst för att familjen ska ha det för eget behov på talriken men och export, Asien står för 80% av produktion och konsumtion av ris. Det finns två typer av ris, våtris som står för 90% av allt ris i världen. Sen så finns det torr-ris som utgör 10%. Våtris odlas under vatten medans torr-ris inte behöver någon bevattning. För 2 miljarder människor runtom i världen är ris ett överlevnadsvillkor. Utan ris skulle alla dessa människor inte få någon mat eller landets ekonomi skulle bli allt sämre.

I Öst- och Sydostasien är risodlingen beroende av monsunregnen. I maj innan sydostmonsunen kommer in över Kina så torrlägger bönderna sina risfält. Man kan alltså säga att monsunregnen styr odlingsåret. För våtris tar det ungefär 5 månader att bli helt klart. Under den tiden så måste det vara åtta soltimmar och per dag och en medeltemperatur på 20 grader celsius.

Efter att man har sått sitt ris så sätter bönderna fältena under vatten. Därefter torrlägs fälten på nytt och gödslas, det sker oftast med naturlig gödsel från kreatur. Sen efter bara någon vecka så släpper man in vatten på fälten och höjer det med takt till hur snabbt plantorna växer. De gröns toppskotten på plantorna måste alltid nå över vattnet. Efter ca 2 månader sätter risplantan ax och efter ytterligare 3 månader kan bönderna börja skörda sitt ris.

Rid odlas bäst på leriga jordar och kräver stora arbetsinsatser. För de bönder som bor nära kusten är det möjligt att få 2 risskördar per år, men längre norrut och i inlandet består andra grödor som t.ex. vete. Innan nästa växsäsong börjar, så använder man fälten som fiskodlingar. På så sätt så får människor i sig viktigt protein också.

Mina källor var våran geo-bok www.smhi.se wikipedia // nummer 21

Livsmedels- och jordbrukspolitik

Hur ska ett land gå till väga för att förse sin befolkning med prisvärda, och bra, livsmedel?
Den ovanstående frågan är utgångspunkten för livsmedels- och jordbrukspolitiken. Kampen har länge stått mellan grupper som förespråkar frihandel för jordbruksprodukter och de som förespråkar en hög självförsörjningsgrad. Förespråkarna för frihandel vill ha billiga livsmedel och tycker att det är bra att den inhemska jordbruksmarknaden får konkurrens utifrån. De argumenterar också för att fattiga kan få igång utvecklingen genom export av livsmedel till rikare länder. De som däremot förespråkar självförsörjning, eller en så stor inhemsk produktion som möjligt, varnar för att det kan uppstå situationer där prissvängningar på världsmarknaden gör nödvändiga basvaror svåröverkomliga. Dessutom mekar de att en levande landsbygd är positivt, då det vid frihandel finns en stor risk att landsbygden avfolkas.
Förespråkarna för självförsörjning anser också att det är viktigt är jordbrukare har en har en lönenivå likvärdig andra grupper i samhället. Jordbrukarna utgör även en stor lobbygrupp.

Jordbruket i Sverige är en näringsgren som ständigt är i förändring, men målet har dock varit att så långt som möjligt göra landet självförsörjande. Beslutfattare baserade sin politik på erfarenheter från de båda världskrigen under 1900-t, då det var brist på mat vilket tvingade myndigheterna att införa ransoneringar. Efter krigen fick jordbruket statligt stöd för att skapa en högre avkastning, men resultatet blev en allt större produktion. Idag har mycket jordbruksmark lagts i träda och tagits ur drift, dock kan en ökad efterfrågan på livsmedel och alternativa bränslen leda till att markerna åter odlas.

Livsmedels- och jordbrukspolitik inom EU
Sverige är medlem i EU, och är därför också en del av EU:s gemensamma livsmedels- och jordbrukspolitik. Jordbruksprodukter som produceras inom EU ska fritt kunna röra sig på den gemensamma marknaden. Men EU hindrar också jordbruksprodukter utanför EU att komma in på marknaden, då egenproducerade livsmedel anses ha företräde.
EU har satt upp fem mål för jordbrukspolitiken:
- Att höja produktiviteten inom jordbruket
- Att stabilisera marknaden för jordbruksprodukter
- Att garantera konsumenter tillgång till jordbruksprodukter till rimliga priser
- Att garantera en skälig levnadsstandard för lantbrukarna
- Att trygga försörjningen med jordbruksprodukter
Dessa fem mål och en del annan information kan läsas om på EU-upplysningens hemsida.
Där står det b.la. om att EU-kommissionen har gjort en översyn av jordbrukspolitiken som kallas "hälsokontrollen", vilket resulterade i att kommissionen föreslog nya regler, som EU-ländernas ministrar sedan kom överens om i november 2008. De nya reglerna innebär bland annat att:
- Kravet på att tio procent av jordbrukarnas mark ska ligga i träda avskaffas
- Mjölkkvoterna höjs med en procent varje år fram till 2015, då de försvinner helt
- Mer pengar ska flyttas över från gårdsstödet till landsbygdsutveckling, för att gå till olika miljöåtgärder
- Tvärvillkoren, det vill säga krav som jordbrukarna måste uppfylla för att få stöd, förenklas

Det är den här delen av EU:s jordbrukspolitik som utgör irritation på den globala marknaden.
Den intensiva odlingen leder till att miljön belastas med tungmetaller och kemikalier, och det är de ständiga överskotten av livsmedel (ett resultat av de ekonomiska produktionsstöden) som ifrågasätts.
Länder utanför EU kritiserar EU:s jordbrukspolitik i t.ex. WTO (Världshandelsorganisationer) och kräver att jordbruksvaror likt andra varor ska kunna röra sig fritt utan handelshinder (tullar etc.). De anser inte att det är rimligt att EU ger bidrag till t.ex. de egna medlemmarnas mjölk- och sockerproduktion i sådan omfattning att tropiska länders mjölk- och sockerbönder blir utkonkurrerade, då EU b.la. subventionerar (ger bidrag till/stödjer) exporten av vissa varor, vilket resulterar i att bönder inom EU kan tjäna pengar på att sälja sina varor på världsmarknaden (trots att priser där är lägre än produktionskostnaderna).
Numera satsar EU på att öka produktionen av ekologiska livsmedel och att utveckla nya näringar och grödor för landsbygden, vilket ska leda till mindre produktion av livsmedel och ökad produktion av t.ex. energigrödor. Drygt 35 % av EU:s budget går till jordbrukspolitiken.
För de länder som inte skyddar sitt jordbruk med t.ex. tullar gäller priserna på världsmarknaden, där priset sätts på de stora råvarubörserna för jordbruksprodukter.
Men ofta så råder det inte fri konkurrens, eftersom stora uppköpare dominerar marknaden. T.ex. så kontrollerar endast fem företag 90 % av kaffehandeln i världen, och lika många företag kontrollerar samtidigt 80 % av tehandeln.
Med så få företag är risken stor att företagen själva kan sätta priserna, och vad är då det för ”fri” handel?

Källor: GEO-boken s. 202-203, Frihandel, Självförsörjning, Jordbruk i Sverige, EU-upplysningen, WTO och Ekologiskt jordbruk.

Malaria, Hiv/aids

sjukdomen malaria sprids genom myggstick, det som händer är att myggan för över encelliga parasiter till blodet. förut så andvände man bekämpningsmedel för att hålla sjukdomen under kontrol , men efter ett tag så blev myggorna resistenta och då ökade sjukdomen, nu så insjuknar
130 miljoner människor varje år. malaria finns nu bara i tropiska områden mest afrika.

i hela världen så har livslängden ökat det enda undantag är dom länder som har drabbats hårt av hiv/aids. det vanligaste sättet att få hiv på är att ha oskyddat sex, men det finns andra spridningsvägar så som tex blodet. det som händer i kroppen när man har adis är att immunförsvaret blir sämre, så då får man lättare infektioner. det finns inget riktigt botemedel mot denna sjukdom men man kan ta bromsmedicin. så om man nu inte vill ha Hiv/aids så är det nog bra om man har kondom vid samlag. det är afrika söder om Sahara som drabbas allra hårdast, man trodde att 22,5 miljoner människor hade Hiv/aids år 2007. WHO beräknar att livslängden kommer att minskas med 20 år de närmaste decennierna. i en del länder är det uppemot vart tionde barn som är föräldrarlös den här sjukdomen har bidragit mycket till det. sjukdomen har spridits sig till asien nu också, det är mest Thailand, Indien och Vietnam som har drabbats hårdast.

Befolkningspolitik Sverige & Kina.

Vad handlar egentligen befolkningspolitik om?

När man beslutar att skaffa ett eller flera barn så tycker de flesta människor att det är upp till var och en familj, men så är det inte. Idag genom nationell och internationell befolkningspolitik så drabbas många människor över deras beslut. Politiker och religiösa ledare försöker tränga sig in och påverka oss människors beslut om att skaffa ett/flera barn. Det här kan man väldigt klart se i Kina. Målsättningen för Kina år 1779 var att befolkningen högst skulle vara 1,3 milj år 2002. Efter 7 miljoner folkräknare samma år visade det sig att man hade lyckats.

Kina

Målsättningen för Kina år 1779 var att befolkningen högst skulle vara 1,3 milj år 2002. Efter 7 miljoner folkräknare samma år visade det sig att man hade lyckats.

Hur lyckades man?
Jo, myndigheterna i Kina ville sänka födelseantalet och därför infördes det ett ”barnprogram” år 1979. Myndigheterna erbjöd befolkningen gratis aborter och preventivmedel. Myndigheterna försökte också få folket att förstå att det var ett mycket bättre alternativ att gifta sig senare. Familjer som hade skaffat fler än ett barn fick betala tillbaka ”barnbidraget” de hade fått för deras första barn, medans familjer som bara skaffade ett barn inte behövde betala tillbaka pengarna. Om man bara skaffade ett barn så fick barnet dessutom en gratis högre utbildning. Kvinnlig personal tvingades göra graviditetstest av deras arbetsgivare, om det visade sig att de var gravida så tvingades de göra abort. När Kina lyckades med detta så skulle barnprogrammet avskaffas i flera delar av Kina.

Staden Shanghai som kallas ” miljon staden” föddes endast 57000 barn år 2003 medan det dog 100 000 människor.Nu säger stadens myndigheter att de vill att man ska skaffa mer än ett barn, eftersom det finns risk att det blir befolkningsminskning.
Sena aborter och mord på livsdugliga spädbarn har också uppkommit i Kina. Läkare har tvingats döda dessa spädbarn istället för att rädda de små oskyldiga. På hemsidan http://clearharmony.net berättar en erfaren kinesisk läkare om de fruktansvärda konsekvenserna fått för de kvinnor som har blivit gravida en andra gång och sjukhus personal som tvingats till att ta livet av de.

Sverige
I Sverige på 1930-talet oroade man sig för det sjunkande födelsetalet (nativiteten).
”Kris i befolkningsfrågan” hette den boken som Alva och Gunnar gav ut 1934 där det handlade om att man ville öka nativiteten och föreslog olika socialpolitiska åtgärder. Befolkningsutredningen bestämde sig för att införa barnbidrag men åt andra sidan så tyckte man också att man skulle förhindra vissa personer för att inte skaffa barn.
Ett år senare, år 1935 opererades 63 000 människor i Sverige för att det antogs en steriliseringslag. Bakom steriliseringen låg det oftast rashygieniska idéer. De människor som blev tvångssteriliserades betecknades av myndigheterna som ”sinnesslöa” och ”undermåliga”.
Idag när man har forskat kring detta och ca 1700 personer som har blivit tvångssteriliserade har fått ersättning p.g.a. kvinnorna blev steriliserande på ett väldigt felaktigt sätt.

Vad ska man göra för att detta inte ska uppstå i framtiden tror ni?

Hur ska man hantera detta på ett bra sätt?

Är det rätt att göra så mot människan? Ska inte människan få bestämma över sin egna kropp och beslut?

Källor_ Geo-boken sid. 130-131, http://www.epochtimes.se/articles/2006/05/15/9045.html, http://www.katoliknu.se/html/artcl_sterilisering.htm

Vatten och mat

Tillgången på vatten och mat har ett samband, mindre tillgång på vatten betyder att tillgången på mat minskar då det krävs oerhörda mängder vatten för produktion av livsmedel, särskilt produktionen av kött.

Klimatet spelar även roll då det i varmare klimat går åt mer vatten för att odla samma mängd mat som i kallare klimat, exempelvis går det åt ungefär 3000 liter vatten i varmare klimat för att odla 1 kg vete. Samma mängd vete behöver däremot ca 400 liter i kallare klimat vilket har en positiv påverkan ur både ekonomiskt och miljömässigt perspektiv då vi spar på vattnet.

Virtuellt vatten betyder skenbart vatten och åtgärdar den orättvisa fördelningen av rent vatten till livsmedelsproduktion. Mat produceras i länder där tillgången på vatten är god och sedan exporteras till länder med mindre rent vatten, på så sätt exporteras även den mängd vatten som krävdes för att framställa livsmedlet utan att vattnet egentligen exporteras.

I världen råder mat- och vattenbrist, anledningarna till detta är många. Västvärlden slösar på naturresursen vatten medan människor i tredje världen dör av sjukdomar de ådragit sig p.g.a. smutsigt vatten. Ytterligare en anledning är den ökade befolkningsmängden runtom i världen, efterfrågan på både mat och vatten ökar i takt med befolkningen.

Enligt FN behöver en individ minst 20 liter vatten per dag, varav tre liter dricksvatten. I genomsnitt har över en miljard människor i världen tillgång till högst fem liter vatten per dag, vattnet är dessutom ofta förorenat.

En evig frågeställning lyder: Vem ska tillhandahålla de drabbade länderna med rent vatten; myndigheterna eller vinstdrivande företag?

Vattenbristen leder till större efterfrågan på vatten vilket skapar ett intresse hos företag som vill tjäna pengar, men samtidigt kan privat vatten leda till att många människor inte har råd och att vattenbristen därmed kvarstår hos befolkningen. Offentligt vatten som distribueras av myndigheter har även negativa aspekter då de ofta saknar kunskaper om hur vattnet ska nå ut till folket, det är däremot något som många större företag besitter kunskap om.

Vattenhanteringen runtom i världen sköts mestadels av myndigheterna eller kommunala bolag.

Källor: GEO, nyteknik.se, svt.se

Produktion av mat- Fiske

produktionen i världshaven är inte jämnt fördelad. Intill flodmynningarna, rev och där havsströmarna möts är haven som allra mest produktiva. Där sker stora delar av det kommersiella fisket i världen. Grunden i havens produktion börjar med en fotosyntes i flytande växtplankton i ett skikt ner till ca 200 m. Växtplankton gör sedan föda till djurplankton som i sin tur blir föda till sill, lodda och torsk. Produktionen i vissa delar av haven är lika stora som i ett intensivt drivet jordbruk.

Haven som ligger utanför New Foundland, Nordnoges kuster och runt om Antarktis är områden som har mycket hög växtplanktonproduktion. I dessa vatten möts varma och kalla havsströmar som gör att näringsrikt vatten pressas upp mot havsytan. Globalt sett så delas världshaven in i olika fångsområden. Den allra största fångsten är norra stilla havet utanför Japans kuster, och därefter storleksmässigt norra Atlantens fångstområde.

Världens samlade fiskfångster ligger omkring 100 miljoner ton per år,varav cirka 10 miljoner ton är sötvattensfisk eller odlad fisk. Anchoveta är den fiskart som det fiskas mest av i de stora världshaven, närmare 10 miljoner per år.
Sötvattensfisken fångas i stora mängder av i Kina, Indien, Ryssland, Filipinerna och Indonesien. Sötvattensfisken är en viktig proteintillskott för stora befolkningsgrupper som inte har någon tillgång till fisk från havet. I takt med att länderna industrialiseras håller vatten kvaliten på att ändras med minskade fångster som ett stort problem. Den mest ledande fiskenationen i världen är kina med stor del av sötvattensfisk. Men Norge är den allra största fiskenationen med fångster på nästan 100 miljoner ton fisk per år. Detta gör risken stor att världshavens mängd av vild fisk kommer att kollapsa. Utfiskningen som är hotad av även utsläpp och föroreningar som exempelvis olja. De viktigaste platserna där "yngelplatserna" finns ligger i de kustnära områdena som är starkt förorenade. Även fast myndigheterna kommit överens om fiskestopp så kan fisken inte återskapa sig eftersom deras så kallade "barnkammare" är förstörda. Eftersom att fisken är en sån viktig proteinkälla för över en miljard människor, främst i Asien, Så om havsfisket slår ut så är det stor risk att dessa människor kommer att drabbas av svält.

Här är naturskyddsföreningens tio krav som krävs för ett hållbart fiske:

• Beskattning och förvaltning av fisk och skaldjursbeståd som baseras på försiktighetsproncipen och hänsynen till fiskarternas funktion i det naturliga ekosystemet.
• Utfiskningen av haven ska stoppas genom att fisketrycket minskas till vad bestånden lågsiktigt klarar av. De nivåer som rekommenderas av internationella havsforskningsrdet ska tillämpas.
• Flera års förvaltning av fiskbestånd ska tillämpas för långsiktigt beskattning och uppbyggnad av bestånden.
• Fisket på fiskungar ska stoppas. Endast lekmogna fiskar får fångas.
• Fiskeflottans storlek och kapacitet ska minskas så att den anpassas till den befintliga fiskresursen.
• Marina skyddade områden ska inrättas med uppgift att skydda fiskbestånd från fiske.
• Trål- och snörpvadsfisket ska flyttas ut från kusten. Allt bottentrålfiske som inte miljöprövats ska avvecklas.
• De skadliga subventionerna till det stora ska avvecklas. Det är fel att använda skattepengar till att föröda fiskbestånd.
• Yrkesfisket ska stimuleras till ett hållbart nyttjande av resurser genom engagemang för miljöcertifiering.
• Regeringen ska fortsätta verka för att EU:S gemensamma fiskepolitik implementeras på ett som leder till att fiskebestånden återuppbyggs och fisket sker på ett långsiktigt hållbart sätt.

Jätteräkor:

Idag kan man få tag på jätteräkor i frysdiskarna. Till skillnad mot vanliga räkor så odlas jätteräkor fram i dammar i tropiska och iblans subtropiska områden. När man odlar jätteräkor så lägger man dammar där det tidigare har varit mangroveskog(fröväxter). På tjugo år har hälften av världens mangroveskog skövlats bort, oftast för att ge plats år räkodlingarna. Odligarna bidrar till utfiskning av haven eftersom de matats med fiskmjöl. I de områdena med räkodlingar så drabbas lokalbefolkningen hårt pga. odlingformen behöver stora landarealer men inte mycket arbetskraft. På många ställen sker tvångs på jordägare för att tvinga dem sälja sina markområden till räkodlarna. De som stannar kvar får brist på vatten som blir förorenat med salt och bekämpningsmedel.

Källor: GEO-boken sida 206-208. http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/hav-och-fiske/vara-krav/.

Jämförelse mellan länderna

För att få reda på Sveriges folkmängd så krävs några enkla tryck ifrån SCB som samkör olika databaser som ger Sveriges befolkningsantal i antal personnummer som finns registrerade. I andra länder är det inte lika enkelt. Om ett land inte använder någon form av personnummer får befolkningsräknare åka ut i landet och räkna befolkningen. Under åren mellan dessa befolkningsräkningar får man uppskatta befolkningens storlek.

Vad är det som gör att befolkningen ökar respektive minskar?
Det finns indirekta faktorer dessa är Närningstillgång, har landet mat så att det räcker till hela befolkningen? Har landet allvarlig sjukdomsspridning? Ligger landet i krig? Finns kunskap och arbetskraft inom hälsovården? Har landet födelsekontroll (hur många barn som får födas i varje familj)? Vilken ålder gifter man sig i och när skaffar man barn?

Där finns också de direkta faktorerna som är mortalitet och nativitet.

Andra faktorer som påverkar är Immigrations och emigrations antal. Alla dessa faktorer påverkar och fastställer ett lands befolkningsantal.

Sverige ligger bra till vad det gäller de indirekta faktorerna. Vi har mycket mat och inga allvarliga sjukdomsspridningar vi ligger inte i krig och har god kunskap inom vården. Vi har inte födelse kontroll men giftermålsåldern är relativt hög. Sverige ligger alltså bra till och skulle kunna klara av en större befolkningsökning.
Mortaliteten ligger på 10 ‰ i Sverige och anledningen till den höga promilleenheten är att det är ett äldrerikt land.
Nativiteten i Sverige ligger på 1.66 barn per kvinna. Reproduktionstalet är dock högre(2.1) och det leder till en befolkningsminskning i längden. Men nu finns som sagt andra faktorer som immigration som påverkar befolkningsökningen.
Migrationsnettot(immigrationen - emmigrationen) är i Sverige positivt med 1.66‰.
Det betyder att Om man sammanställer antaltet immigranter samt emigranter blev värdet possitivt med 1.66‰ Det var alltså fler som immigrerade.
Om man då jämför Sverige med Brasilien så ser man att Brasilien har mer än 20 gånger så stor befolkning. Landet har förvisso högre Nativitet och lägre mortalitet. Men antal barn som dör är 15 gånger så stor och medellivslängden är för både män och kvinnor mellan 5 och 10 år lägre i Brasilien än i Sverige.
Landets migrationsnetto är negativt med -0.03‰.

Varför ökar då Brasiliens befolkning med 3 miljoner varje år och varför kommer Sverige enligt beräkningar från SCB att endast öka till 10 milj. på drygt 15 år? För det första så är Brasilien ett mycket större land med en mycket större befolkning så tillväxten blir klart fler eftersom att det är fler som hjälper till att skapa den. Men är det enda anledningen?
Det beror troligtvis på att i Sverige har vi inte lika många i fertilitetsåldern (~15-45) som i Brasilien där den största delen av befolkningen befinner sig i just den åldern och föder fler barn per kvinna än i Sverige.
I Sverige är åldern då man föder barn omkring 30 år tillskillnad från i Brasilien där man är i äldre tonåren.

Källor : Vasabrasil ;-), Wikipedia, Wikipedia, GEOboken s. 112-115

Vem är flykting? +Flyktingströmmar

De personer som enligt FN:s flyktingkommissariat, eller UNHCR, klassas som flyktingar är personer som på grund av ned stående faktorer utsätts för förföljelse.

• Ras
• Nationalitet
• Samhällsgrupp
• Religion
• Politisk uppfattning

Denna definition skapades genom Genèvekonventionen år 1951. Dessa flyktingar kallas för konventionsflyktingar och de har rätt till att fly till alla länder som har skrivit på konventionen och därmed förbundit sig till att ge konventionsflyktingarna en fristad. De senaste åren har det funnits ungefär 20 miljoner konventionsflyktingar på grund av oroligheter i världen, dessa siffror kan dock ändras kraftigt från år till år.

En annan form av flyktingar är De facto-flyktingar. De facto-flyktingar räknas dock inte som flyktingar enligt Genèvekonventionen. Enligt utlänningslagen från 1989 är en de facto-flykting någon som inte klassas som en flykting av någon flyktingkonvention men inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållanden som råder där, dock finns det liknande möjligheter för sådana flyktingar idag genom bestämmelsen synnerligen ömmande omständigheter. Dessa flyktingar räknas dock inte som flyktingar i alla länder.

En annan slags flykting är internflyktingarna, dessa kan inte räkna med något slags internationellt skydd eller rätt till hjälp. En internflykting är en olycklig civil person som på grund av inbördes strider eller förföljelse tvingas lämna sina hemtrakter men inte lämnar landet. Man uppskattar antalet internflyktingar till mellan 20-25 miljoner världen över just nu. Det är när en internflykting passerar gränsen till ett annat land som den klassas som flykting och då får rätt till hjälp och internationellt skydd. Frågan om skydd och hjälp för internflyktingar är betydligt mer problematisk än med ”vanliga” flyktingar. UNHCR bistår just nu 6,3 miljoner internflyktingar och en livlig internationell debatt pågår för att man ska försöka komma fram till hur man på bästa sätt ska kunna hjälpa den här gruppen.

Två andra flyktinggrupper som inte kan räkna med hjälp eller skydd från andra länder är miljöflyktingar, som ger sig av från områden som blivit utsatta för miljöförstöring, och ekonomiska flyktingar som flyr från fattigdom och svält. För fem år sedan räknade man med att 50 miljoner människor skulle behöva fly från sina hem på grund av naturkatastrofer och miljöförstöring, om den siffran stämmer är jag dock osäker på.

Flyktingströmmar

Några händelser som lett till stora flyktingströmmar är:

· Europa efter andra världskriget, då fanns det drygt 20 miljoner hemlösa

· Jugoslaviens upplösning på 90-talet vilket ledde till ett par miljoner flyktingar, Det rörde sig då ofta om etnisk rensning eller tvångsförflyttning. 1 miljon etniska albaner fördrevs från det numera självständiga landet Kosovo och 200 000 etniska serber fördrevs från Kroatien.

· När Indien delades upp i det hinduiska Indien och det muslimska Pakistan.

· Efter det Afghansk-Sovjetiska kriget på 80-talet blev flyktingströmmarna från Afghanistan mycket stora och år 2003 fanns det fortfarande över 2 miljoner afghanska flyktingar kvar främst i grannländerna Iran och Pakistan. Det finns också lika många palestinska flyktingar kvar men eftersom dessa inte platsar i FNs fack för konventionsflyktingar tas de istället om hand av FN-organet UNRWA.

På senare år är det främst några av världens fattigaste länder i Afrika som de kraftiga flyktingströmmarna kommer ifrån, Idag räknar FN med att ca 30% av hela världens flyktingar lever i Afrika. Några av de länder som skapat stora flyktingströmmar är Burundi, där inbördes strider, oroligheter och fattigdom leder till hundratusentals har flytt landet och Somalia som av princip samma anledningar också har ett stort antal flyktingar.

I dagsläget tror jag själv att Nordafrika kommer få mycket stora flyktingströmmar, speciellt efter att FN, så sent som igår, gav klartecken till att göra allt som krävs för att stoppa Gaddafis styrkor. På bara två dagar har över 75 000 människor tagit sig över gränsen mellan Libyen och Tunisien. Det finns ungefär 8000 flyktingar i Libyen, främst Palestinier, och det är främst dessa flyktingar som måste komma ut ur landet då Gadaffi skyller en stor del av upproret på dessa. FN ber nu omvärldens regeringar att ta emot denna oerhörda mängd flyktingar.

Vad tror ni? Kommer vi klara av denna flyktingström?

Källor: GEO-boken, Wikipedia, Länkarna i texten, Aftonbladet

Demografiska Teorier

Det finns två huvudsakliga teorier om befolkningens hållbarhet. Den ena står Thomas Malthus för, och den andra står Esther Boserup för. De har olika uppfattningar om vad som händer när det inte finns tillräckligt med resurser för befolkningen.

Malthus teori säger att befolkningen ökar mycket snabbare än produktionen av mat och matresurserna.
Malthus var en engelsk präst och ekonom som levde på 1700-talet. Medans de flesta andra vetenskapsmän på 1700-talet tyckte att en stor befolkning var positivt tyckte Malthus motsatsen. Han menade att befolkningen ökade snabbare än vad tillgången till livsmedel gjorde, vilket ledde till svält och ökad dödlighet. Då återställs befolkningsnivån till en jämviktsnivå där livsmedel och resurser räcker till. Men när befolkningsnivån åter har nått en nivå då resurserna är tillräckliga ökar befolkningen på nytt.
Han menade att befolkningen ökar exponentiellt (2, 4, 8, 16, 32 etc.), vilket menas att antalet individer ökar med en konstant faktor under en bestämd tidsperiod. Men han menade att livsmedel bara kunde växa aritmetiskt (2, 4, 6, 8 etc.), det vill säga att det ökar (eller minskar, men inte i det här fallet) med ett konstant värde, t.ex. att det ökar med 2 hela tiden. Med detta menade han att befolkningen ökade snabbare än vad produktionen på mat gjorde.
I mitten av 1900-talet kom Malthus idéer tillbaka, hans anhängare kallas nymalthusianerna. De menar att jordens resurser är begränsade och ju fler människor desto större tryck på våra resurser blir det. De tror att genom att minska befolkningsökningen och befolkningen (genom familjeplanering och barnbegränsning) så kommer man att förhindra världssvält och ständig fattigdom. Men på Malthus tid ansåg de flesta filosofer att det var fel att skylla fattigdomen och svälten på folkökningen, utan att det var ekonomiska och politiska skäl som stod bakom det. På senare tid har man kunnat visa att det går att kombinera folkökning med ökat välstånd.

Den andre teorin, som Esther Boserup står för, menar att det är befolkningens storlek som avgör tillgången på mat.
Boserup var en dansk ekonom och författare, och har arbetat b.la på FN. Under 1960-talet gjorde hon historiska jordbrukssamhällen och såg att en folkökning kunde leda till nya odlingsmetoder och ny teknik. Hon kom fram till att en folkökning kan sätta igång en teknisk utveckling och istället för svält leder en folkökning till överskott av livsmedel och ökad välfärd.
Boserups anhängare har en optimistisk syn på framtiden och människornas förmåga att anpassa sig till innovationer (nya idéer, produkter, tjänster osv.).
Man kan sammanfatta Boserups teori med "nöden är uppfinningarnas moder".
När människan tvingas till större ansträngningar att finna mer resurser kommer hon på nya metoder för markutnyttjande och nya tekniska lösningar för produktion av dessa.

Om jag sammanfattar de här två teorierna så känns Malthus teori väldigt föråldrad, där den enda utvägen är kontroll av befolkningstillväxten. Han tänkte bara i nuet och hade ingen framtidsvision om mänsklighetens utveckling.
Boserups teori däremot går ut på att tänka framåt och hon ser en utveckling av människans kunskap och anser att en större befolkningsmängd även skapar en större kunskapsmassa och i och med det även kan utveckla tillgängliga resurser.

Källor: GeoBoken (s.131), wikipedia, ThinkGeography.

Jordbruksproduktion och marknaden

John Heinrich von Thünen var en tysk nationalekonom som hade ett intresse för jordbruk och var själv en lanthushållare. Kring början på 1800-talet presenterade han en modell som skulle föreställa varför man odlar jordbruksprodukter just där man odlar dem runt om på jordbruken. Av de modeller som finns ritade så kretsar odlingarna kring en tätort och har redan ritade ringar runt sig som visar vart man odlar dessa olika varor som sedan säljs i affärerna.

Trädgårdsodlingar som innehåller grönsaker och liknande är förstås placerad närmast den befolkade staden. Detta beror på att de är ömtåliga och alltså svåra att frakta en längre bit. Näst närmast efter de allra ömtåliga produkterna odlar man mejeriprodukter, det vill säga mjölk och liknade. Dessa jordbruk som ligger närmast staden har oftast mycket högre konkurrens att tävla emot än de som ligger längre ifrån staden. Detta gör att tempot hålls uppe och jordbruken drivs snabbt och effektivt. I den tredje ringen inringad runt den tätbefolkade staden så odlas det bland annat säd av dess olika slag. Dessa växter odlas bland annat längre ifrån tätorten för att de håller mycket längre än de andra färskprodukterna som behöver fraktas och säljas fort i affärerna. Och till den allra sista ringen inringad så håller kategorin boskapsdrift till. Där får bondens djur leva i hagar på jordbruksmarken. Längre ut på landsbygden så blir jordbruken allt mer omfattande och sträcker sig i större utsträckningar. Anledningarna till detta tror jag är att de inte finns lika många jordbruk som ligger långt från staden. Man får alltså mer plats åt sitt egna jordbruk och slipper tävla allt för mycket emot närliggande jordbruk om att få exportera så mycket som möjligt.

En sak som är bra med denna modell är transportminskningarna. Jag menar till exempel att om säden (orange ring på bilden) och boskapen (grön ring på bilden) finns nära varandra så behöver inte transporten på säd fraktas så långt till tillexempel hästarna som behöver det som mat. Då behöver man inte åka land runt för att frakta lite säd som egentligen finns alldeles i närheten. Om man förbättrade detta så skull miljön påverkas på ett possitivt sätt.

Von Thünen hade inte bara en modell om hur odlingen funkade geografiskt utan också en formel för hur arbetaren och arbetsgivaren hade ett samband. Detta menas med att de båda behöver varandra för att tjäna så bra med pengar som möjligt. Båda är överens om att de vill att försäljningen ska gå så bra som möjligt och att båda då också tjänar bättre i så fall. Men om arbetaren inte hade speciellt bra förutsättningar för att få jord så fick han arbeta under en lön som bestämts av arbetsgivaren. På detta sätt fick inte arbetaren och arbetsgivaren samma utbyte av varandra eftersom att det inte producerat och säljs lika mycket. Har man en rörlig lön så jobbar man mer för den än om man har en fast.

Heinrich von Thünens modell gäller bara i de förutsättningar att jordens kvalité är den samma över det hela området som modellen ritats. Skulle jorden vara olika skulle den också vara olika bra för det som ska sås på de inringade ställena. Så om tillexempel jorden för odling av säd är bäst närmast en tätort så sås det förmodligen säd där då istället för grönsaker och sådant.

Länkar: GEO-boken, lrf.se, wikipedia.org

Sverige och migration

Sverige har alltid varit ett land med mycket rörelse, invandring och utvandring är inget okänt. Trots att det har förekommit så pass länge i vårt land så står de senaste 150 åren ut markant i detta ämne. Många flyttade ut från städer, upp till norr där det fanns mycket odlingsjord att bruka. Även den stora utvandringen från Sverige, främst till Nordamerika, inträffade vid sekelskiftet mellan 1800 och 1900-talet. Inte mindre än 1,2 miljoner svenskar emigrerade till Amerika.
Om den utvandringen inte skulle ha inträffat skulle förmodligen Sveriges befolkning vara dubblad idag. Tänk bara hur dagens Sverige då skulle gestalta sig. Med cirka 18 miljoner istället för 9 miljoner skulle vi säkert inte ha lika mycket obebodd mark och urbaniseringen skulle förmodligen inte vara lika stark och påtaglig. Vi hade nog inte haft det lika bra ställt idag och vi skulle absolut inte finnas med på listan över världens rikaste länder. Vad skulle vi behöva producera för att köpa det befolkningen behöver? Vi hade behövt jordbruket mer än vi behöver idag för att ens kunna mätta allas magar, men kruxet med det är att vi inte riktigt har klimatet för det kravet. Däremot har vi tillgångar som t.ex. gruvdrift och stålindustri men frågan är om dessa hade räckt för en befolkning på 18 miljoner.

Runt 1950talet försvann trenden att flytta norrut och folk flyttade nu istället tillbaka till de södra delarna av landet och den trenden harfaktiskt hållit i sig ända tills idag – ca 80 % av Sveriges befolkning bor söder om Uppsala.

Efter andra världskriget slut var stora delar av Europas industri utslaget, något som ökade efterfrågan på svenska varor och tjänster betydligt. Men för att hänga med i utvecklingen var Sverige tvunget att rekrytera stora massor arbetskraft från andra länder, något som ökade arbetskraftsinvandringen i Sverige. Många svenska företag vände sig till länder som Finland, Grekland och Jugoslavien för rekryteringar. På 1970talet minskade dock detta behov av arbetskraft, vilket ledde till en minskning av invandringen till Sverige. Denna minskning berodde också delvis på införandet av den nya antagningsprocessen. Man behövde nu antingen ett godkänt arbetstillstånd eller ett uppehållstillstånd som bara gavs ut till de mest extrema fallen, t.ex. flyktingar eller familjesplittring.

Sverige har i historien varit med om och tagit hand om många stora flyktingströmmar från hela världen. På just 70-talet efter att dessa nya regler infördes kom en stor flyktinggrupp från Latinamerika till Sverige. De flesta var politiska flyktingar som flydde från de hårda diktaturerna i deras hemländer. Efter den strömmen byggs främst flyktinglistan längre och längre eftersom det var en tid med mycket oroligheter världen över, kommunism, krig, diktaturer och förföljelser. Dessa grupper kom bl.a. från Iran och Irak. Många av dessa människor som flydde oroligheterna återvände senare när det lugnat ned sig, men även många stannade kvar i Sverige.

Den internationella migrationsstatusen förändras beroende på världens händelser. T.ex. om ett land lider av flera års missväxt, som Sverige gjorde på 1800talet, flyttar människor till ett land med bättre förhållanden. Så har det alltid varit och förhoppningsvis kommer det att förbli på det sättet. Det handlar om gästvänlighet och att man räcker ut en hjälpande hand till en person (eller en hel nation för den delen) i nöd. Om världen tappar det ”tänket” kan det leda till allvarliga konsekvenser, kanske till och med ett tredje världskrig. Det förtroendet som idag finns mellan länder och unioner (absolut inte alla länder)skulle kanske gå förlorat, och tänk vilken förödelse det skulle vara.

Källa: GEO-boken(s 127-128), samhallskunskap.se

Mat och dryckeskultur

Samtidigt som 800 miljoner människor lever under svältgränsen finns det över 1,2 miljarder överviktiga människor i världen, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Det dör fler människor av sjukdomar relaterade till övervikt än det dör människor av hunger. Vad kan detta bero på?

Numera har produktion, konsumtion och distribution inte bara kulturella och sociala aspekter utan även ekonomiskt och politiskt. Folk som svälter och som inte har råd att köpa mat, lever i länder med dålig samhällsplanering. WHO har beräknat att 2/3 av alla överviktiga i världen lever i utvecklingsländer. Vi rika pådriver en orättvis matvaruhandel då vi låter dessa fattiga länder exportera deras överskott av födotillgångar till oss storkonsumenter.

Förr åt och drack människor vad de kunde producera i sin omgivning t.ex. Kina fick en ris kultur och vid Medelhavet en vin kultur. Utveckling av kommunikationer och allt tätare kontakter människor emellan gjorde att olika livsmedel och matkulturer spreds jorden runt. Den som har råd kan idag köpa mat från hela världen.

Snabbmat har fått en stor global spridning. Människor har ett medfött sug efter fett och socker och de människor som har råd med mat köper ofta dessa onyttigheter med halv- hel fabrikat.

Etiskt ätande är nr konsumenter ifrågasätter matvarorna de köper. Efter larmrapporter om olika hälsorisker i maten, har konsumenter börjat kräva allt bättre livsmedel. Märkningen av livsmedel ska vara enkel och korrekt så att du som konsument inte blir lurad när du handlar mat. Märkning av exempelvis näringsinnehåll, sammansättning, vikt, volym, ursprung och produktionssätt måste alltså stämma.

EU har en omfattande och krävande gemensam lagstiftning om hur livsmedel ska märkas. I Sverige är det Livsmedelsverket som tillsammans med kommuner och länsstyrelser kontrollerar att lagarna om märkning följs. Livsmedelsverket tar också reda på om det finns brister i märkningen genom kartläggande undersökningar.

Fairtrade: rättvisemärkta produkter där odlarna i fattigare länder får en garanterad betalning av sin gröda.
Functional food: Ett begrepp på en typ av "frisk föda" som livsmedelsindustrin producerar i samarbete med läkemedelsindustrin för att få fram mat med medicinska effekter

Källor: Geo sid 198-200, WHO, Livsmedelverket

Världens befolkning

För 10.000 år sedan bodde det cirka 10 miljoner människor på jordklotet. Idag bor det 6,5 miljarder människor i världen. Det bevisar att jordens befolkning har ökat markant de senaste 10.000 åren. Befolkningsutveckligen har dock inte alltid var jämn. Vid år 0 (jesus födelse) så fanns det omkring 250 miljoner människor, men 500 år senare hade folkmängden minskat till 200 miljoner människor. På 1300-talet så blev det en kraftig befolkningsminskning på grund av digerdöden (pesten) Då var det främst Europa som drabbades och omkring 40 miljoner människor dog. Under 1900-talet skedde en explosiv befolkningsökning. Den främsta anledningen till ökningen var industriella revolutionen som kom igång i Storbritannien under 1700-talet. Människor lärde sig då att försörja sig på andra sätt och jordbruket förbättrades. Nya mediciner utvecklades så som smittkoppsvaccin som gjorde att människor kunde överleva mer sjukdomar än tidigare. Urbaniseringen och industrialiseringen blev större på grund av befolkningsökningen och i sin tur ledde industrialiseringen till ökad folkmängd. Under 1900-talet fördubblades hela befolkningen på lite mer än 30 år. År 1925 fanns det omkring 2 miljarder människor, år 1960 fanns det 3 miljarder och 1999 var det räknat upp till 6 miljarder människor . Störst var ökningen i Asien och Latin Amerika som då hade utvecklat en begynnande industrialisering med nya mediciner som t.ex. antibiotika. I dagens läge så är det de fattiga länderna i tillexempel Afrika och mellanöstern som har högst befolkningsökning, där startades ökning på 1960-talet. Varför det just är de fattiga länderna som har störst befolkningsökningen är för att de har bristande kunskaper om preventivmedel som skyddar mot gravididet. Det är även väldigt vanligt att man skaffar stor familj i fattiga länder för ju mer barn man har desto större chans är det att något av barnen skaffar jobb och kan försörja familjen. Religion och tradition påverkar också befolkningsökningen. I vissa religioner anser gud att samlag endast är till för att skaffa barn och att preventivmedel är en mänsklig uppfinning som är onaturlig och inte får användas. Nu för tiden pratas det inte längre om någon befolkningsexplosion för folkökningen har sedan 1999 minskat med 1,1%. I dagens I-länder föder folk helt enkelt inte lika många barn som förr i tiden för att levnadsstandarden har ökat. Dock växer fortfarande befolkningen med cirka 9000 människor per timme och det sägs enligt prognoserna att vi kommer vara uppe i 8-11 miljarder människor år 2100. Källa: GEO-boken sid: 108-109 Källa till bild: http://www.vegerian.se/005argument/005arg_art/005arg_bef.htm

Livsmedelsindustri

I början av industrialiseringen förädlade lokala industrier jordbrukarnas produkter. I kombination med förändrade transportsätt och bättre kyl- och konserveringsteknik kunde länder bygga upp hemmamarknadsindustrier och förse sitt egna land med livsmedel.

En ökad handel och nya bättre lösningar inom förpackningsindustrin gjorde också att jordbruksprodukter kunde nå ut till en mycket större marknad. Familje företag lades ner och stora nationella och internationella företag köpte upp de mindre företagen.

I Sverige har antalet anställda inom livsmedelsindustrin mer än halverats de senaste 20 åren och just nu är det mindre än 50 000 personer som sysselsatta i denna näringsgren. Idag är livsmedelsindustrin koncentrerad till städer i de rikare jordbruksbygderna vilket de inte var förr. Tidigare förknippades mejerier, slakterier kvarnar och bryggerier till jordbruksbygder och mindre orter.

Idag finns en sammanhållen nordisk livsmedelsindustri, Orkla. Orkla är nordens största livsmedelsindustri med cirka 20 000 anställda, där har de varumärken som Carlsberg, Felix, Ekströms, Önos, Abba och Bob.

Idag är livsmedelsindustrin ändå ganska stor då vi kan hitta andra länders varumärken här i Sverige och samtidigt kan vi hitta välkända svenska märken i andra delar av världen. Det multinationella företaget Unilever marknadsför sina produkter över hela världen.

Källor: Geoboken s. 201 samt länkar i texten

Preliminärpoäng

Ok, under Poängsättning hittar ni en preliminär bedömning för er 13 som gjort ett inlägg redan nu. Sedan kommer en slutpoäng för alla under måndag/tisdag nästa vecka.

Transport av mat

Livsmedelsproduktionen blir mer och mer global. Duellen mellan ekonomiska och ekologiska privilegier blir allt större, och i det här fallet, liksom många andra, kan man konstatera att de ekologiska aspekterna blir nedtrampade av motparten.
Transporten av mat är en väldigt betydande faktor för vårt klimat, eftersom resenärerna (maten) färdas väldigt, väldigt långt innan de blir sålda i mataffärerna i respektive land. Ett exempel som tas upp i GEO-boken är Findus fiskpinnar, som reser cirka 4000 mil (=jordens omkrets) innan de läggs in i våra kylskåp. Först och främst fångas torsken i Nordostatlanten, sedan lossas den i Ålesund och transporteras dårefter till Rotterdam där den fryses in, för att den ska hålla sig ätbar. Torsken fraktas sedan med båt till Qingdao i Kina, där den tinas, fileas och fryses in igen. Torsken transporteras sedan tillbaka till Rotterdam för att ta sin väg till Boulogne-sur Mer i Frankrike där den paneras, friteras och packas. Därifrån transporteras de till sist med lastbil till svenska matvaruaffärer, och allt detta sker inom loppet av tre månader.
Koldioxidutsläppen höjs således väldigt mycket bara på grund av fiskpinnarna, som sedan serveras med andra resenärer på tallriken, som även dem har varit på färd länge.

Efter att ha läst ovanstående stycke kan man konstatera att närproducerad mat borde vara det enklare alternativet av dessa två. Anledningen till varför industrierna föredrar den långa färden är för att varorna sedan kan köpas in för ett billigare pris och således tjänar de på det. Av denna simpla anledning förstör man växthuseffekten, på grund av den stora mängden koldioxid som frigörs. Enligt brittiska studier hade energiförbrukningen (miljökostnaden) varit 50 gånger mindre om maten istället hade varit närproducerad och närkonsumerad. Närproducerad mat innebär detsamma som lokalproducerad mat, dvs att det har producerats, distribuerats och förädlats till konsumenter inom ett särskilt område. Efterfrågan på detta ökar. Människorna i, till exempel, Sverige vill ha alternativ till den massproducerade maten. Därför har allt fler lokala producenter börjat intresserat sig för lokalproduktion och har därför börjat gå ihop för att utveckla den. Att handla närproducerad mat innebär att man bidrar med stöd till lokalproduktionen.

Det system man använder sig av när det gäller dagens massproduktion av mat gynnar naturligtvis industrierna som är anknutna till matens bearbetning. Den ekonomiska aspekten tenderar att bli prioriterad framför den ekologiska bland industripersoner, just för att de ska vinna mer på det arbete de utför. Den industriella revolutionen påvisade hur den högsta möjliga vinsten styr över hur systemen tillverkas, och detta gäller givetvis för livsmedelsindustrin också. Alltså grundades idén till Findus fiskpinnars färd genom att man räknade ut att man skulle tjäna på detta system, från ett ekonomiskt perspektiv, trots att man visste hur det skulle bidra markant till den globala uppvärmningen.
Transporten av mat sker med åtskilliga transportfordon. En tredjedel av varutrafiken i Europa är livsmedelstransporter, som mestadels består av långtradare, med vilka det är vanligast att man fraktar mat med idag. De flesta transportfordon används för att frakta olika sorters mat. Exempelvis används flyg (undantagsfall) för att frakta bland annat exotiska bär, frukter och grönsaker. Olika slags båtar, tåg och lastbilar är dock mycket vanligare att använda vid transport av mat. Detta faktum hänvisar till vad som är bäst för klimatet, men det kopplas även till ekonomiska synvinklar, dvs. vad som är billigast.

Diagrammet visar hur olika slags transporter kan transportera ett ton last men släppa ut lika mycket koldioxid.

Källor: GEO-boken, miljosmartmat.se, naturochmiljo.fi, wikipedia.org