Numera har produktion, konsumtion och distribution inte bara kulturella och sociala aspekter utan även ekonomiskt och politiskt. Folk som svälter och som inte har råd att köpa mat, lever i länder med dålig samhällsplanering. WHO har beräknat att 2/3 av alla överviktiga i världen lever i utvecklingsländer. Vi rika pådriver en orättvis matvaruhandel då vi låter dessa fattiga länder exportera deras överskott av födotillgångar till oss storkonsumenter.
Förr åt och drack människor vad de kunde producera i sin omgivning t.ex. Kina fick en ris kultur och vid Medelhavet en vin kultur. Utveckling av kommunikationer och allt tätare kontakter människor emellan gjorde att olika livsmedel och matkulturer spreds jorden runt. Den som har råd kan idag köpa mat från hela världen.
Snabbmat har fått en stor global spridning. Människor har ett medfött sug efter fett och socker och de människor som har råd med mat köper ofta dessa onyttigheter med halv- hel fabrikat.
Etiskt ätande är nr konsumenter ifrågasätter matvarorna de köper. Efter larmrapporter om olika hälsorisker i maten, har konsumenter börjat kräva allt bättre livsmedel. Märkningen av livsmedel ska vara enkel och korrekt så att du som konsument inte blir lurad när du handlar mat. Märkning av exempelvis näringsinnehåll, sammansättning, vikt, volym, ursprung och produktionssätt måste alltså stämma.
EU har en omfattande och krävande gemensam lagstiftning om hur livsmedel ska märkas. I Sverige är det Livsmedelsverket som tillsammans med kommuner och länsstyrelser kontrollerar att lagarna om märkning följs. Livsmedelsverket tar också reda på om det finns brister i märkningen genom kartläggande undersökningar.
Fairtrade: rättvisemärkta produkter där odlarna i fattigare länder får en garanterad betalning av sin gröda.
Functional food: Ett begrepp på en typ av "frisk föda" som livsmedelsindustrin producerar i samarbete med läkemedelsindustrin för att få fram mat med medicinska effekter
Källor: Geo sid 198-200, WHO, Livsmedelverket
Om man kollar på WHO's hemsida (http://www.who.int/en/) så kan man kolla varje lands Bruttonationalinkomst per capital.land som är medlemmar i WHO går endast att kolla upp. Om vi då kollar på hur Sverige har det enligt deras statistik (http://www.who.int/countries/swe/en/) och sedan jämför den med Sierra Leone (http://www.who.int/countries/sle/en/) som är ett mycket fattigt land. Då kan man kolla hur många som dör när dem inte ens har fyllt 5 år och där kan man se en markant skillnad mellan dessa två länder. Detta kan vara att landets naturliga resurser blir använda på fel sätt. De vattnet som man har kanske Coca Cola har köpt upp och används för att göra Cola istället för det människor som behöver det att dricka. Eller att man skördar skogarna där det kan odla sina grödor. Varje lands resurser borde i första hand gå till det landet som resurserna är i, inte till något annat land som anser att dem behöver det. Men att exportera mat är ju såklart något som måste ske, men då i lagom mängd så att inte ett land får brist på det och måste svälta bara för att vi som har råd att köpa in det ska få det.
SvaraRaderaSen har vi frågan om varför det är fler som lider av fetma än de som lider av svält. Anledningen som jag anser varför det är fler som är överviktiga än de som ligger på svältgränsen kan vara för att skräpmat är billigare än mat som är nyttig. Om en familj i ett U-land ska köpa mat åt så får dem att välja mellan 8 grönsaker med näring och kanske någon proteinrik köttbit, eller så kan dem ta varsin meny på McDonalds för samma pris och bli mätare så tar man ju såklart det.
Jag vet inte om jag tror att människor föds med ett behov av fett. Utan att det är något som skapas när man bara får i sig en mängd av just fett. Och för att kunna minska detta så är väl det så att nyttigare mat borde bli billigare, det är ju så enkelt. Men att just utföra detta kanske är svårare. För att det som sår dessa grödor vill ju ha bra betalt för sina varor så att butikerna måste köpa dem för dyrare priser och sälja för dyra priser. '
Folk runt hela världen lever på mindre än 1dollar per dag och de flesta har knappt någon mat för dagen. Men är detta inte lite konstigt eftersom vissa länder har så mycket mat att folk lider av sjukdomar som fetma medan andra länder dör pga. svält. Men hur kan det här komma sig eftersom folk har ökat sin mat mängd/ dag. Då sitter man ju och äter en annan persons portion som kanske befinner sig i ett u-land och svälter. Om man kollar på Sverige så slänger vi mellan 10 000 – 30 000 ton mat inom skolan, förskolan osv. vi äter också mer än vad vi gjorde förr. Våra portioner har alltså ökat i storlek. Men om vi nu kunde halvera alltså att 50% mer kunde gå till nytta, man spiller inte bort det. Så skulle u-länderna inte behöver exportera lika mycket. Alla skulle vinna på det i stort sätt. Man skulle kunna mätta flera magar på det som inte gick till spillo. Och för de som är överviktiga skulle de kunna lära sig att äta i mindre portioner samt nyttigare. För om u-länderna får behålla mer av det dem producerar men även det som de exportera klarar sig landet och folket. Världen runtomkring skulle inte behöva slänga bort eller äta för en person mer! Vi måste alltså lära oss att fördela bättre.
SvaraRaderahttp://earthtrends.wri.org/updates/node/6
I den här länken pratar man om hur man vill kunna halvera hungersnöden till år 2015. Men då måste alla länder hjälpa till. We Can Do It.
Jag måste nog säga emot om den sista delen som personen innan kommenterade. Att göra maten billigare hjälper inte någon. För om man gör nyttig mat billig och höjer den dyra ex: Choklad, McDonalds osv. kommer de rika att bli tjocka eftersom det är dem som har råd med den dyra och onyttiga maten. Eller så går företagen i konkurs då inte alla har ``råd´´ att köpa pga. av att det är dyrt. Visst folk kanske väljer av sig självt att gå på det billiga. Men hur blir det då för de onyttiga varorna, eller hur man ska säga. Det är inte bara och höja och sänka priserna för att folk ska äta rätt. Vad skulle hända om ingen ville köpa från kakao odlingen. Det skulle inte bara börja gå dåligt för deras företag utan för hela landet (för kakaobönor kan bli Choklad, Oboy osv, vilket inte är så nyttigt). Hur blir det för de som arbetar vuxna och barn, nu kanske fler barn hamnar i en sämre situation pga. att de inte längre kan jobba på odlingarna.
Vad händer de åren man får dålig skörd med den nyttiga maten runt om i världen? Då kan ju företagen inte köpa från de som odlar och om de väl kan köpa så kommer ju priserna vara högre än om det hade varit en bra skörd. Vilket inte blir så ekonomiskt för landet. Alltså hjälper det inte om man sänker priset!! Det är inte så enkelt.
http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1261
http://setinelor.com/fa/archives/2009/08/28/7752
Många varor åker tusentals, tiotusentals mil och andra kanske bara 5-10. Varje kilo mat åker hundra mil. Den mat vi köper från affärerna som t. ex Ica har rest ett bra tag innan de hamnar i våra mataffärer. Frukt plockas ner omoget och sedan mognar under resan, som t. ex bananer.
SvaraRaderaOlika transport används för att maten ska komma fram till oss. Båtar, tåg och lastbilar är de vanligaste man använder för att transportera maten. Livsmedel som fraktas med tåg är socker, pasta, mjöl och matolja. Båt är vanligast när det är transport av skaldjur, fisk, frukt och grönsaker. Även vakuumpackat kött möras under transporten från Sydamerika. Exotiska bär, grönsaker och frukter kan transporteras med flygplan, men detta gör man inte alltid, utan det används bara i undantag.
http://www.miljosmartmat.se/transport-av-mat
Det är väldigt sorgligt att barn i USA och Australien är överviktiga och vissa t.o.m. dör av övervikt.
Mat finns det till alla men det är ojämnt fördelat i världen. Detta är ett stort problem. Medan folk i USA har tak under huvudet, är överviktiga och dör på grund av det så svälter folk i Afrika och andra länder av hunger. Hur fånigt låter inte det? Jag blir rasande när man tänker på det. Vi som har mat klagar över att det är äckligt.
Jag tycker att de är så mycket orättvisa i denna värld vi lever i, jag menar alla skulle kunna få mat men t.ex. i ett i-land kan den rika köpa hur mycket som helst av mat och andra varor medan den fattiga inte kan det för att de inte har några pengar.
Australien ligger på topplistan som mest överviktiga människor.
Hela 26 % av den vuxna befolkningen lider alltså av kraftig övervikt eller fetma, i USA är det 25 % enligt en studie vid namnet Baker Heart Institute i Melbourne. Nio miljoner australier lider av fetma eller är överviktiga. Professorn Simon Stewart säger att fetman är det största hotet mot befolkningens hälsa. Hela 125 000 australier kommer att dö i förtid p.g.a. sin vikt det närmaste 20 åren. Enligt The Times säger Simon stewart att läkare och forskare kräver en kampanj mot fetman. Även med gymkort, personliga tränare och även förtur för de överviktiga i vårdköerna. Han säger även att hälsosystemet kommer drabbas väldigt hårt av patienter som måste läggas in på grund av sin vikt. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/har-ar-befolkningen-mest-overviktig_1386409.svd