Människor har sedan länge förflyttat sig. De första människorna på jorden flyttade för att få mat, senare flyttade människor pga bättre jordbruksförhållanden, när industrialiseringen kom för att få jobb och idag förflyttar människor för fler anledningar än någonsin. Det kan bl a vara jobb, familj, pengar, för att studera eller helt enkelt bara för äventyrets skull.
Geologer pratar om människors förflyttning som migration; vilket innebär att en person byter bostadsort. För registrering måste personen dessutom flytta över en gräns. Det finns i regel två olika slags migrationer; extern migration, när en person flyttar från ett land till ett annat; och intern migration, då en person flyttar till en annan stad inom samma land. Enligt FN hade 175 miljoner människor i världen flyttat till ett annat land, fram till år 2000.1
Med hjälp av en modell som kallas ”push-pull-modellen” är det lättare att förstå varför människor flyttar. Det som får människor att emigrera är push-faktorerna, som kan vara t ex fattigdom, svält, miljökatastrofer eller olika slags förföljelser. Pull-modellen är istället det som får människor att immigrera, vilket kan vara t ex bra utbildning, arbetsmöjligheter, trygghet och relationer.
.....Det är fler yngre än äldre människor som flyttar och det är i motsats till vad som tidigare trotts; något fler kvinnor som flyttar än män (år 2000).1
Migration medför positiva liksom negativa följder. Immigration kan bli ett stort problem då människor med olika ursprung, kultur och värderingar möts i ett nytt samhälle. Ska samhället kräva anpassning och acklimatisering av de invandrade eller ska istället samhället anpassas för de invandrade? Integrationsprocessen kräver en del av inte bara invandrarna, utan av hela landets befolkning. Vilka förändringar är bra och vilka är dåliga, och vem bestämmer det? Kommer alla länder till slut se likadana ut? Många anser såklart att deras kultur och deras värderingar är de rätta; vilket lätt orsakar problem. Immigration kan lätt orsaka främlingsfientlighet.
.....De positiva effekterna är att vi får fler perspektiv på saker och ting, vi får med hjälp av varandra fler synvinklar och lösningar på olika problem. Vi lär oss att det finns fler än ett rätt svar och vi bildar därför lättare en egen uppfattning. Vi tar vara på andra människor och lär oss av varandra, vilket utvecklar inte bara individen, utan hela samhället.
När ett land industrialiseras förändras dödsantalen (mortaliteten) och födelsetalen (nativiteten). Den demografiska transitionen är ett demografiskt begrepp för att förklara övergången från hög mortalitet och nativitet, till låga motsvarande siffror. Varför detta förändras beror t ex på globalisering, bättre transporter, bättre medicin (bättre hälsa) osv; helt enkelt att utvecklingen i ett land går framåt. Det pratas om fyra - nu för tiden även fem - skeden (där de flesta industrialiserade länderna befinner sig på steg fyra och utvecklingsländerna på steg två eller tre):
Skede 1 - Ett traditionellt jordbrukssamhälle med dåliga transportmöjligheter och därmed nästan obefintlig migration. Både mortaliteten och nativiteten är hög vilket gör att folkökningen är låg.
Skede 2 - Mortaliteten sjunker här och det blir en omfattande folkökning. Vattenkanaler byggs och transportmöjligheter förbättras. Detta leder till att det bildas större städer, människor blir medvetna om bättre jordbruksmarker och migrationen ökar.
Skede 3 - Industrier växer fram och transportmöjligheter förbättras ytterligare, nativiteten sjunker och den populäraste migrationsformen är urbanisering. Folk flyttar även till andra länder.
Skede 4 - Förhållandena stabiliseras; dvs mortalitet och nativitet tar ut varandra och folkökningen stannar av, dock är landets invandring större än utvandringen vilket gör att detta inte är något problem. Kommunikation och transport är väl utvecklat, människors rörlighet2 är hög.
Det finns även ett femte skede då födelsetalen ligger under dödstalen och här är landet beroende av invandring. Exempel på länder som dessa är Spanien, Italien, Tyskland och Japan. Samhällen som dessa kallas för informationsbaserade.3
En grupp inom FN skrev år 2009 en rapport (som du kan läsa mer om här och här), där de skriver att ökad migration skulle hjälpa den mänskliga utvecklingen framåt. Framför allt människor med dåliga levnadsförhållanden skulle genom migration kunna få bättre levnadsförhållanden. Dock skulle det krävas nya riktlinjer för att underlätta migration, och sådana ges det förslag på i rapporten (s. 95). Men vad skulle egentligen hända om till slut alla människor i utvecklingsländerna utan avgift kunde flytta till rikare länder och få ett bättre liv? Skulle alla dessa människor verkligen få ett bättre liv? Och skulle stabiliteten som finns i de övriga länderna finnas kvar?
1 Källa: GEO s. 122
2 Det är skillnad på rörlighet och migration; i motsats till migration är rörlighet när människor rör sig omkring men fortfarande bor på samma ställe, två exempel är turism och pendling.
3 Källa: wikipedia sökord: ”Demografisk transition” (anses trovärdig)
Bra skrivet! Du tog upp både positiva och negativa följder och verkade opartisk i texten, utmärkt!
SvaraRaderaEftersom ekonomin spelar in en stor roll i detta tema så kollade jag upp vad man kom fram till under G20 mötet 2005 ( http://www.g20.org/Documents/2005_workshop_proceedings.pdf ). Rapporten handlar mesta dels om utmaningarna med ökad migration och demografiska förändringar samt en hypotes om skede 5 (skrolla gärna ner till s.50). Faktorer som GDP, PPP och rörlighet på arbetsmarknad redovisas i statistiska tabeller som förutspår dess ”väg”.
I artikeln skrev du att skede 5 innebär att dödstalet kommer vara högre än födelsetalet och det finner jag stöd för i tidigare nämnda rapporten.
Det känns inte som om framtiden kommer vara så ljus när vi når skede 5, när födelsetalen minskar och pensionerade/ dödstalen ökar arbetskraften minskar. Med tanke på att vi har blivit ganska bortskämda vad gäller levnadsstandard och teknisk utveckling kommer de kommande generationerna troligtvis få slita mycket för att bibehålla/ utveckla den. Då de äldre & pensionerade i samhället kommer vara fler än unga & arbetande.
Bra skrivet båda två, mycket intressant. En sak har jag dock synpunkter på, att skede 5 skulle vara en försämring. Självklart är åldrande, folkminskning och färre personer i arbetskraftsåldrarna ett problem, och har en negativ inverkan på ekonomin (en slutsats som man b.la. framfört i en rapport från EU-kommissionen; Green Paper 2005). Men om ni tänker efter, är inte skede 5 en nödvändighet i, eller rättare sagt; för vissa länder?
SvaraRaderaT.ex. i Indien så uppskattas antalet personer i arbetskraftsåldrarna öka med uppemot 400 miljoner mellan år 2005 och 2050. Lönerna på helt vanliga arbeten ligger redan lägst eller bland de lägsta i hela världen, då det på en yta ca: 7,3 gånger större än Sveriges bor ca: 1 189 000 000 människor, i runda tal 131 gånger så mycket människor jämfört med Sveriges knappa 9 100 000. Av de 1 189 000 000 människor som bor i Indien så är ca: 11 % arbetslösa och ca: 25 % lever under fattigdomsgränsen, samtidigt som allt fler blir tvungna/kommer att bli tvungna att ta arbeten med minimilön p.g.a. den allt växande befolkningen. Är inte då skede 5 en nödvändighet för att människor ska kunna skaffa sig en skälig levnadsstandard? Att man under skede 5 blir beroende utav invandring, som t.ex. i Japan, behöver inte betyda att det blir en försämring och brist på människor inom arbetskraftsåldrarna, då både push-faktorerna (Indien; svält, dåliga arbetsmöjligheter etc.) och pull-faktorerna (Japan; framförallt bättre arbetsmöjligheter) bara blir starkare om man ser på ett land i samma situation som Indien.
Källor:
GEO-boken s. 122
Sverige
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html
Indien:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/in.html
Löner Indien (2000/2001):
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/0576EF6667D1F848C1256EA70032DBA6/$file/ilo7yrkeni24lander.pdf
SCB:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_1950I03_BR_BE51ST0504.pdf
Intressant ämne tycker jag, och bra inlägg till att börja med. Det jag är mest intreserad av är främlingsfientligeheten och hur samhället blir med imigration. Vi lär oss av varandra, vi kan få nya perspektiv av att olika religioner kan fortfarande älska varandra och skapa bätte relationer. Det finns såklart massa negativa saker som t.ex sjukdomar som förs in och ekonomiska problem, men det väger inte upp mot allt posetivt!
SvaraRaderahttp://kajsaborgnas.blogspot.com/2008/12/migration-och-frmlingsfientlig-populism.html
Den här andra länken -->http://www.migrationsinfo.se/framlingsfientlighet/ beskriver rädslan mot migration. Vi vill väll inte att vårat land ska vara rädda och fientliga mot resten av världen? Ska vi vara skraja för att inse att världen är full av möjligheter? // nummer 5!