Sverige och migration

Sverige har alltid varit ett land med mycket rörelse, invandring och utvandring är inget okänt. Trots att det har förekommit så pass länge i vårt land så står de senaste 150 åren ut markant i detta ämne. Många flyttade ut från städer, upp till norr där det fanns mycket odlingsjord att bruka. Även den stora utvandringen från Sverige, främst till Nordamerika, inträffade vid sekelskiftet mellan 1800 och 1900-talet. Inte mindre än 1,2 miljoner svenskar emigrerade till Amerika.
Om den utvandringen inte skulle ha inträffat skulle förmodligen Sveriges befolkning vara dubblad idag. Tänk bara hur dagens Sverige då skulle gestalta sig. Med cirka 18 miljoner istället för 9 miljoner skulle vi säkert inte ha lika mycket obebodd mark och urbaniseringen skulle förmodligen inte vara lika stark och påtaglig. Vi hade nog inte haft det lika bra ställt idag och vi skulle absolut inte finnas med på listan över världens rikaste länder. Vad skulle vi behöva producera för att köpa det befolkningen behöver? Vi hade behövt jordbruket mer än vi behöver idag för att ens kunna mätta allas magar, men kruxet med det är att vi inte riktigt har klimatet för det kravet. Däremot har vi tillgångar som t.ex. gruvdrift och stålindustri men frågan är om dessa hade räckt för en befolkning på 18 miljoner.

Runt 1950talet försvann trenden att flytta norrut och folk flyttade nu istället tillbaka till de södra delarna av landet och den trenden harfaktiskt hållit i sig ända tills idag – ca 80 % av Sveriges befolkning bor söder om Uppsala.

Efter andra världskriget slut var stora delar av Europas industri utslaget, något som ökade efterfrågan på svenska varor och tjänster betydligt. Men för att hänga med i utvecklingen var Sverige tvunget att rekrytera stora massor arbetskraft från andra länder, något som ökade arbetskraftsinvandringen i Sverige. Många svenska företag vände sig till länder som Finland, Grekland och Jugoslavien för rekryteringar. På 1970talet minskade dock detta behov av arbetskraft, vilket ledde till en minskning av invandringen till Sverige. Denna minskning berodde också delvis på införandet av den nya antagningsprocessen. Man behövde nu antingen ett godkänt arbetstillstånd eller ett uppehållstillstånd som bara gavs ut till de mest extrema fallen, t.ex. flyktingar eller familjesplittring.

Sverige har i historien varit med om och tagit hand om många stora flyktingströmmar från hela världen. På just 70-talet efter att dessa nya regler infördes kom en stor flyktinggrupp från Latinamerika till Sverige. De flesta var politiska flyktingar som flydde från de hårda diktaturerna i deras hemländer. Efter den strömmen byggs främst flyktinglistan längre och längre eftersom det var en tid med mycket oroligheter världen över, kommunism, krig, diktaturer och förföljelser. Dessa grupper kom bl.a. från Iran och Irak. Många av dessa människor som flydde oroligheterna återvände senare när det lugnat ned sig, men även många stannade kvar i Sverige.

Den internationella migrationsstatusen förändras beroende på världens händelser. T.ex. om ett land lider av flera års missväxt, som Sverige gjorde på 1800talet, flyttar människor till ett land med bättre förhållanden. Så har det alltid varit och förhoppningsvis kommer det att förbli på det sättet. Det handlar om gästvänlighet och att man räcker ut en hjälpande hand till en person (eller en hel nation för den delen) i nöd. Om världen tappar det ”tänket” kan det leda till allvarliga konsekvenser, kanske till och med ett tredje världskrig. Det förtroendet som idag finns mellan länder och unioner (absolut inte alla länder)skulle kanske gå förlorat, och tänk vilken förödelse det skulle vara.

Källa: GEO-boken(s 127-128), samhallskunskap.se