Förutsättningar för jordbruk

Solen gassar över risfälten, kvinnor går omkring bland de små grödorna och den fuktiga luften ligger som ett tungt täcke över marken, men det är det som ögat inte ser i den här bilden som är en av de mest grundläggande förutsättningarna för ett jordbruk. Nämligen ett växtligt fenomen som kallas för fotosyntesen. I den processen tar växterna vara på solens energi som är nödvändig för att plantorna ska kunna växa. Då säger det sig självt att om plantorna är beroende av fotosyntesen är vi såklart också det, för om inte grödorna kan växa får vi inga råvaror och inte heller de andra djuren får någon föda. En annan viktig förutsättning för att vårt livsviktiga kretslopp ska gå runt är vattnet och jordmånen. Om jorden är näringsfattig och det saknas vatten, låt säga i en öken, så är det nästintill omöjligt för växterna att leva. Därför är det tur att det på de flesta ställen faktiskt finns vatten och en brukbar jord, men även där kan andra faktorer ställa till det. Temperaturen är avgörande för hur växterna trivs och är det en för hög eller låg temperatur så minskar växtligheten.

Om naturen uppfyller alla dessa förutsättningar för god växtlighet, så gäller det för oss att ta vara på den. Det finns olika sätt att bedriva ett jordbruk på och man brukar dela in det i två huvudkategorier. Det ena är extensivt jordbruk, som betyder att man bedriver ett jordbruk på en stor markyta. I ett extensivt jordbruk har man i förhållande till markytan endast ett litet kapital vilket betyder att man inte kan investera så mycket i maskiner och andra tekniska hjälpmedel. Inte heller har man tillgång till hög arbetskraft vilket resulterar i att det bara är ett fåtal personer som brukar jorden och då utan större hjälp av maskiner. Eftersom investeringarna i jordbruket är så låga har man ingen tillgång till bekämpningsmedel och teknik vilket leder till att många av grödorna blir angripna av insekter och måste kastas bort. På grund av att man måste sortera ut en massa dåliga grödor blir avkastningen, d.v.s vinsten och antalet produkter, relativt låg. Avkastningen räcker då till att försörja de få personer som producerat varorna och ibland knappt det. Extensivt jordbruk bedrivs mest i de delar av världen som inte är tätbefolkade och där det finns ett överflöd av mark.

Motsatsen till extensivt jordbruk är intensivt jordbruk. I ett sådant jordbruk har man endast en liten yta mark att bruka och man vill då få ut så hög avkastning (produkter och vinst) som möjligt. Det gör man genom att investera mycket pengar i t.ex. maskiner för att effektivisera arbetet och i besprutningsmedel för att minska mängden angripna växter. Ett sådant jordbruk kallas för kapitalintensivt jordbruk och idag är det ett vanligt sätt att bedriva jordbruk på inom Europa och Nordamerika. I ett i-land är det inte många människor som arbetar inom jordbruket, men istället finns det ett mycket pengar att investera och det gör att man kan bedriva ett kapitalintensivt jordbruk. Ett annat slags intensivt jordbruk är det som kallas för arbetskraftsintensivt jordbruk och som man kan höra på namnet bedrivs det med hög arbetskraft, som oftast är väldigt billig. Där använder man människokraft till att skörda istället för att, som inom de kapitalintensiva jordbruket, använda maskiner. Detta sätt att producera produkter på används mest i de länder som har större tillgång på arbetskraft än kapital, d.v.s. de relativt fattiga men väldigt folkrika länderna, t.ex. de i Asien. I Asien och andra länderna som bedriver arbetskraftsintensivt jordbruk består hela 80 % av de som arbetar inom jordbruket av kvinnor, trots att det är männen som nästan uteslutande äger marken. Kvinnans roll i jordbruket är mycket viktig då de som sagt utgör 80 % av arbetskraften i de flesta u-länderna.

Trots sitt stora deltagande i jordbruket har kvinnorna väldigt lite att säga till om och det är inte alltid lätt att vara en kvinna som jobbar på t.ex. risfälten. Arbetsdagarna kan vara mycket långa, dubbelt så långa som männens, och lönen mycket dålig. Då kvinnorna dessutom lägger 90 % av sin lön på sitt hem, i jämförelse med männens 30-40 %, blir det mycket lite över till deras egen kassa. Enligt FN:s rapport om kvinnor och hunger drivs dessutom 1/3 av världens hushåll av ensamstående kvinnor och det är en lång bit kvar till jämställdhet i många delar av världen. Om jämställdheten ökar och kvinnorna får samma förutsättningar som männen inom jordbruket så tros det kunna leda till att 100 miljoner människor slipper gå hungriga!

Vilket som är det bästa sättet att driva ett jordbruk är väldigt omdiskuterat. Det finns de som säger att ett intensivt jordbruk är skadligt då behovet av att bruka liten markyta på effektivaste sätt har lett till genmodifiering och användning av giftiga besprutningsmedel, medan man på atl.nu kan läsa rapporter om att intensivt jordbruk är bra, även för miljön. Generellt anses det extensiva jordbruket vara mer miljövänligt.

När jag läser om de olika jordbruken kan jag inte låta bli att undra om det verkligen är bra att bedriva ett jordbruk som är grundat på billig arbetskraft? Det är uppenbarligen bra för affärerna men hur är det för arbetarna? Ska vi få mat på bordet på någon annans bekostnad? Och hur långt får det egentligen gå för att höja avkastningen då genmanipulerade och besprutade produkter är resultatet?

Källor: GEO-boken, statistik, ekologiskt jordbruk, arbetarna, olika former av intensivt jordbruk, från arbetskraft till kapital, skillnaderna inom extensivt/ intensivt jordbruk