Jordbruksproduktion och marknaden

John Heinrich von Thünen var en tysk nationalekonom som hade ett intresse för jordbruk och var själv en lanthushållare. Kring början på 1800-talet presenterade han en modell som skulle föreställa varför man odlar jordbruksprodukter just där man odlar dem runt om på jordbruken. Av de modeller som finns ritade så kretsar odlingarna kring en tätort och har redan ritade ringar runt sig som visar vart man odlar dessa olika varor som sedan säljs i affärerna.

Trädgårdsodlingar som innehåller grönsaker och liknande är förstås placerad närmast den befolkade staden. Detta beror på att de är ömtåliga och alltså svåra att frakta en längre bit. Näst närmast efter de allra ömtåliga produkterna odlar man mejeriprodukter, det vill säga mjölk och liknade. Dessa jordbruk som ligger närmast staden har oftast mycket högre konkurrens att tävla emot än de som ligger längre ifrån staden. Detta gör att tempot hålls uppe och jordbruken drivs snabbt och effektivt. I den tredje ringen inringad runt den tätbefolkade staden så odlas det bland annat säd av dess olika slag. Dessa växter odlas bland annat längre ifrån tätorten för att de håller mycket längre än de andra färskprodukterna som behöver fraktas och säljas fort i affärerna. Och till den allra sista ringen inringad så håller kategorin boskapsdrift till. Där får bondens djur leva i hagar på jordbruksmarken. Längre ut på landsbygden så blir jordbruken allt mer omfattande och sträcker sig i större utsträckningar. Anledningarna till detta tror jag är att de inte finns lika många jordbruk som ligger långt från staden. Man får alltså mer plats åt sitt egna jordbruk och slipper tävla allt för mycket emot närliggande jordbruk om att få exportera så mycket som möjligt.

En sak som är bra med denna modell är transportminskningarna. Jag menar till exempel att om säden (orange ring på bilden) och boskapen (grön ring på bilden) finns nära varandra så behöver inte transporten på säd fraktas så långt till tillexempel hästarna som behöver det som mat. Då behöver man inte åka land runt för att frakta lite säd som egentligen finns alldeles i närheten. Om man förbättrade detta så skull miljön påverkas på ett possitivt sätt.

Von Thünen hade inte bara en modell om hur odlingen funkade geografiskt utan också en formel för hur arbetaren och arbetsgivaren hade ett samband. Detta menas med att de båda behöver varandra för att tjäna så bra med pengar som möjligt. Båda är överens om att de vill att försäljningen ska gå så bra som möjligt och att båda då också tjänar bättre i så fall. Men om arbetaren inte hade speciellt bra förutsättningar för att få jord så fick han arbeta under en lön som bestämts av arbetsgivaren. På detta sätt fick inte arbetaren och arbetsgivaren samma utbyte av varandra eftersom att det inte producerat och säljs lika mycket. Har man en rörlig lön så jobbar man mer för den än om man har en fast.

Heinrich von Thünens modell gäller bara i de förutsättningar att jordens kvalité är den samma över det hela området som modellen ritats. Skulle jorden vara olika skulle den också vara olika bra för det som ska sås på de inringade ställena. Så om tillexempel jorden för odling av säd är bäst närmast en tätort så sås det förmodligen säd där då istället för grönsaker och sådant.

Länkar: GEO-boken, lrf.se, wikipedia.org