I början av industrialiseringen förädlade lokala industrier jordbrukarnas produkter. I kombination med förändrade transportsätt och bättre kyl- och konserveringsteknik kunde länder bygga upp hemmamarknadsindustrier och förse sitt egna land med livsmedel.
En ökad handel och nya bättre lösningar inom förpackningsindustrin gjorde också att jordbruksprodukter kunde nå ut till en mycket större marknad. Familje företag lades ner och stora nationella och internationella företag köpte upp de mindre företagen.
I Sverige har antalet anställda inom livsmedelsindustrin mer än halverats de senaste 20 åren och just nu är det mindre än 50 000 personer som sysselsatta i denna näringsgren. Idag är livsmedelsindustrin koncentrerad till städer i de rikare jordbruksbygderna vilket de inte var förr. Tidigare förknippades mejerier, slakterier kvarnar och bryggerier till jordbruksbygder och mindre orter.
Källor: Geoboken s. 201 samt länkar i texten
En anledning till att jordbruket har minskat så pass mycket tror jag är för att vi är så mer miljömedvetna idag än vad vi var förr i tiden! Idag vet vi att jordbruket påverkar miljön, dels positivt men även negativt. Enligt Wikipedia är jordbruket den enskilt största miljöförstörande faktorn. Några exempel på hur jordbruket påverkar miljön negativt:
SvaraRadera-15 % av samhällets utsläpp kommer från jordbruket. Det finns fler intressanta siffror om utsläppen från jordbruket på www.klimatsmart.se
-Den biologiska mångfalden minskar.
-Man använder kemiska bekämpningsmedel som skadar miljön.
Köttproduktionen är en stor del i att jordbruket är en sådan stor ”miljöförstörare”. Det finns många konsekvenser av köttproduktionen som skadar miljön. T.ex. förbrukar varje kilo nötkött 100 000 liter vatten om man räknar in produktionen av foder och köttproduktionen orsakar mer utsläpp än vad alla världens transporter gör tillsammans.
Jag tror att dessa konsekvenser får människor att tänka om när det gäller jordbruket. Vi är mer medvetna om problemen än tidigare vilket bidrar till att vi tar andra beslut än tidigare!
Jag måste även säga att efter att jag har fått reda på de här sifforna, reagerar jag starkt på konsekvenserna av köttproduktionen. Jag kommer inte gnälla när det är Global dag i skolan någon mer gång, för det är verkligen bra för miljön att låta bli att äta kött!
Källor:
-Miljosmartmat.se
-Biodynamisk.wordpress.com
-Fria.nu
-Klimatsmart.se
-Wikipedia
http://www.fria.nu/artikel/18812
SvaraRaderahttp://biodynamisk.wordpress.com/2010/02/09/stark-okning-av-ekologiskt-trots-motstand/
http://www.miljosmartmat.se/jordbrukets-miljoepaverkan
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordbruk#Milj.C3.B6p.C3.A5verkan
Mycket intressant om köttproduktionen och dess utsläpp! Jag har tittat lite på tillsatser i färdigmat, som idag finns att köpa i princip överallt. Jag är personligen av åsikten att färdigmat över huvud taget inte borde få finnas, eftersom de i företagens strävan efter ännu snabbare färdigmat innehåller mycket tillsatser som är dåliga för oss. Dessa färdigmatföretag lägger även mycket pengar på reklam som ska konkurrera ut andra företag, istället för att förbättra sina produkter.
SvaraRaderaSedan boken ”Den Hemlige Kocken” (som du kan läsa om här: http://www.ordfront.se/Bocker/PolitikoDebatt/Denhemligekocken.aspx) samt uppföljaren ”Äkta Vara” (som du kan läsa om här: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9170374589) publicerats i Sverige har tillsatser i mat blivit ett aktuellt samtalsämne och många har häpnat över vad vi luras att stoppa i oss. Detta har gjort att många företag som t ex Findus, Felix och Dafgård p.g.a. konsumenternas nyställda krav satsat på att minska tillsatserna (källa: http://www.vk.se/Article.jsp?article=303139). Problemet är dock att det finns många rent farliga tillsatser som faktiskt är tillåtna inom EU (källa: http://www.aktavara.org/News.aspx?r_id=36323) och på Äkta Varas hemsida (http://www.aktavara.org/Guide.aspx?f_id=9525) kan du söka på och läsa om de 316 vanligaste.
Ett av dessa ämnen är E-123 (http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27459), ett färgämne som redan 1976 förbjöds i USA sedan det visat sig orsaka cancer hos försöksråttor, och som även kan orsaka hyperaktivitet hos barn eller överkänslighetsreaktioner som t. ex astmaanfall, utslag och rinnande ögon och näsa. Innan Sverige blev medlem i EU fick detta ämne endast användas i sprit och drinkar…
Enligt en granskning från 2009 som Reastaurangvärlden gjort används omkring 60 olika tillsatser i maten som serveras på skolrestauranger runt om i Sverige. Bland dessa finns bland annat fosforsyra som är frätande och bryter ner benstommen, cellulosa som kan orsaka tarmproblem samt monatriumglutamat som kan orsaka allergi och migrän (källa: http://www.restaurangvarlden.se/Granskning/Tillsatser-i-skolmaten-doljer-klen-kvalitet/).
Jag blir otroligt rädd när jag läser om sådant här, för det är så lite vi konsumenter egentligen kan göra åt saken; vi måste ju äta och då får vi välja från det utbud som finns tillgängligt. Vi kan såklart bli mer medvetna, och genom att t. ex köpa bra mat kan vi se till att företagen som producerar färdigmat med tillsatser går i förlust och förhoppningsvis kanske till slut försvinner (källa: http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.921463-fardig-mat-har-mest-kemiska-tillsatser), men detta är tyvärr inte särskilt troligt... Nej, problemet ligger helt klart i grund och botten hos färdigmatföretagen som bryr sig mer om ekonomisk vinst än om vår hälsa.
När vi är hemma får vi mat, när vi är ute finns det oftast alltid en stor varietet av restauranger som erbjuder mat mot pengar och även i skolan får vi mat, som dessutom är gratis. Det är någonting som Sverige är relativt ensamma, i jämförelse med alla världens länder. (http://www.guardian.co.uk/education/2005/mar/30/schoolmeals.schools1 )
SvaraRaderaJag skulle dock inte tro att alla elever i de svenska skolorna är medvetna om de ovannämnda farliga tillsatser, och dess följder, i skolmaten. Det kända ordspråket ”Äta bör man annars dör man,” ekar i mitt huvud när jag överväger att skippa skolmaten p.g.a. tillsatserna. Efter att man har blivit upplyst om detta tycker jag att dilemmat blir- ska man äta maten för att det är mat, som dessutom är gratis för oss. Barn i u-länder skulle säkert tro att vi är helt galna som ens överväger att inte äta den. Eller ska man skippa den för hälsans skull, men låta maten gå till spillo? Lösningen på problemet är ju så klart att ersätta tillsatserna med riktiga näringsämnen, d.v.s. laga riktig mat.
Styrande politikerna är de som verkligen kan förändra i samhället, vi andra kan endast framföra våra önskemål om förändringar. Vilket vi också bör göra gällande skolmaten!
Väljer man att satsar på gratis skolmat får man inte göra det halvdant, utan erbjuda kvalités mat med riktiga näringsämnen så att barnen/ungdomarna kan växa och få en frisk kropp! Då en tillräckligt stor del av våra luncher äts i skolan, under vår uppväxt, för att påverka våra kroppar.
övriga källor:
SvaraRadera- inlägget
- kommentarerna innan och deras länkar
- eget resonomang