onsdag 16 mars 2011

Jordbruk i världen del 2

Världens jordbruk har både för- och nackdelar liksom allt annat, men många jobbar ständigt mot nackdelarna och vad de utsätter vår miljö för. Det finns många möjligheter för att minska de klimatutsläpp som jordbruket skickar ut så som ökad satsning på forskning och utveckling. Här kommer fakta om resterade jordbrukstyper efter kapitlet ”Jordbruk i världen del1”:

Stadsjordbruk är i stort sett där stadsbor kan odla sin alldeles egen mat på s.k. koloniträdgårdar. Denna typ av jordbruk började på 1800-talet då människor flyttade in till städerna i Europa. Man kunde då på koloniträdgården odla sin frukt eller grönsaker och även höns kunde man ha. Stadsjordbruket blir allt populärare där städer växer och har en kraftig befolkningsökning. Myndigheterna hjälper människor att förbättra sin livsmedelsförsörjning med hjälp genom att införa fler av dessa ”mini jordbruk” och utveckla dem.

Spannmålsodling är odling av sädesslagen vete, majs, korn havre och råg. Dessa sädesslag odlas i den tempererade zonen (grön) : När det gäller majs är USA och Kina de främsta producenterna. Ris och vete är de sädesslag som betyder mest för oss människor och det är just därför som de produceras så mycket. Vete produceras på omkring 15 % av jordens åkerareal och de största producenterna är USA, Kanada, Ryssland, Kina och Indien.

Blandjordbruk är en produktion av växter, kött och mjölk. Det svenska jordbruket består av blandjordbruk. De produkter som blandjordbruket producerar säljs till närliggande marknader. Inom blandjordbruket finns det olika slags specialiseringar så som smågrisproduktion, mjölkproduktion, köttproduktion och animalieproduktion. Blandjordbruket har sin växtföljd och börjar med gräs, därefter oljeväxter, fodersäd, potatis och slutligen gräs med klöver och baljväxter.

Som sagt så är ett specialområde inom blandjordbruket kött- och animalieproduktion. Inom denna produktion utfodras djuren med spannmål och kraftfoder. Fjäderfä är vad de tropiska områdena använder sig av för att få proteintillskott i kosten. Eftersom fjäderfäuppfödningen är så intensiv, hotas den av fågelinfluensan, som är ett virus som finns bland vilda fåglar. Viruset är inte så aggressivt mot dem, men nu när sjukdomen kan drabba människor, blir det betydligt allvarligare.Men hur ska man kunna stå emot det här? Man är ju i stort behov av fjäderfä. Bör man fortsätta trots att man riskerar att sprida fågelinfluensan vidare till människor? Vi i Sverige konsumerar 40 % animalieprodukter så som kött, ägg och mjölk. Om man vänder sig om och ser mot de fattiga länderna som inte ens kommer upp till 6 %, gör att vi ligger på en hög siffra internationellt. Ju större inkomst befolkningen drar in, desto större kommer efterfrågan vara på animalieprodukter och det leder till att mer odlingsmark behövs. Nackdelen är att den odlingsbara marken är en mycket viktig resurs för oss och man måste bevara den så mycket som är möjligt. Detta har lett till ett miljöproblem. En lösning till en sakta förbättring vore vegetarisk kost. Finns det något som varje individ kan göra, så är det att äta vegetariskt. Resten ligger i statens händer. Men frågan är om det verkligen är möjligt att bespara sig på denna resurs när vi, framförallt i Sverige, behöver våra animalieprodukter?

Växthusodlingen har växt sig allt större i nordliga områden. Det man gör är att tillföra vatten, näring och värme för att driva fram t.ex. tomater och gurkor. Konkurrensen har då blivit allt större mellan de som kan odla sina grönsaker utomhus och de som gör det via växthusodling. En forskning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att växthusodlingen har växt sig till ett stort miljöproblem genom att gifter sprids ut över miljön. Växthusodlingen är en komplicerad odlingsform som behöver mycket kunskap och investeringar, men varför satsar folk pengar på att förstöra vår miljö mer och mer? Är det verkligen nödvändigt? I Spanien har man mycket växthusodling och det har lett till att i framtiden funderar de på att lägga om flodernas normala flöden. Är det rätt?

Oasjordbruk är där man har möjlighet att odla vete, ris, citrusfrukter och bomull med hjälp av en bevattningsteknik på mycket torra områden med torrt klimat. Men för att oasjordbruk ska kunna uppstå, måste dessa torra områden ha tillgång till vatten. Några exempel kan vara torra områden där Nilen, Indus, Eufrat och Tigris rinner genom. Men man får inte ta ut allt för mycket vatten för det kan leda till att vattennivåerna sjunker drastiskt. Jordbruk med vinterregnsklimat (medelhavsklimat) är det jordbruk som finns kring Medelhavet, i Kalifornien, Chile, Sydafrika samt Australien. Produktionen är olika beroende på vilken årstid det är.

Tänk att vår miljö blir påverkad av så mycket och ändå står man där helt tom i ansiktet och förstår inte egentligen hur det kan komma sig och hur det har lett till det.

Annan källa: GEO-boken

3 kommentarer:

  1. Du kom med en lösning om att vi skulle kunna leva på endast vegetarisk kost och då började jag leta runt lite på internet om just vegetarisk kost och jag kom fram till att det faktiskt finns en hel del bra argument om detta. Det påverkar inte vår miljö såsom animalprodukter gör men å andra sidan så är inte den vegetariska kosten lika näringsrik och mättande. Det kan lätt bli att man går och små äter när man inte blir tillräckligt mätt på maten man ätit och detta relaterar till att man lätt kan gå upp i vikt. Men en orsak till varför det är bra att vara vegetarian är för att man sparar energi. Om man lägger ihop den energi som går åt vid själva odlingen och den som går åt i förädling och transporter av livsmedel så går det åt betydligt mindre energi för vegetabilier än för kött. En ko måste äta tio kilo växtprotein för att producera ett kilo kött. Andra vegetarianer tänker inte alls på miljön utan bara på djuret som slaktas och sedan äts upp. I vissa fall kan jag faktiskt tänka mig att vara vegetarian. Jag lever mig liksom in i djurets situation och känner medlidande. En till anledning till att inte äta kött hittade jag i en annan intressant artikel. Där stod det att konsumtionen av kött ger större klimatpåverkan än världens alla transporter. Köttproduktionen ger mer utsläpp av växthusgaser än vad transportsektorn gör. Men om vi i Sverige till exempel helt skulle sluta äta kött så skulle detta även ge negativa följder. En del av Sveriges befolkning livnär sig på just animalproduktion, vad skulle de då arbeta med om vi helt skulle sluta äta kött? Dessa bönder skulle behöva rikta in sig på något helt annat, men då är frågan vad? Jag tror att de i så fall skulle behöva börja specialisera sig på oljeväxter, fodersäd och potatis. Detta skulle kunna ge lika stor inkomst såsom köttproduktionen har gett. Men det skulle även krävas nya resurser för denna produktion. Jag tror att det här är ett mycket viktigt steg i vår världs utveckling mot utsläppen.

    Länkar:
    http://www.arbetaren.se/articles/debatt20090603-2
    http://www.svensktkott.se/aktuellt/77/
    http://www.miljoportalen.se/bo-leva/mat/vegetarianer-sparar-energi
    http://www.fria.nu/artikel/18812
    http://www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Mat-och-naring/Vegetariska-tallriksmodellen/

    SvaraRadera
  2. Jag vill fortsätta på nummer 4:as kommentar om hur det skulle bli om vi alla blev vegetarianer. Jag hittade en bra sida (1) där de förklarade anledningar till vissa människor bestämmer sig för att leva på vegetarisk kost. Nummer 4 skrev att det beror mycket på att man känner medlidande för djuren, men det finns många andra anledningar och jag tror att fler och fler bryr sig om miljön och blir vegetarianer för miljöns skull. På hemsidan som jag skriver nedanför (1) finns flera olika anledningar, det finns även nackdelar med kött.

    Tänkte även ta upp lite för-och nackdelar med att vara vegetarian:
    Fördelar: I dagens samhälle är vegetarism väldigt utvecklat och man kan få bra vegetarisk kost i skolan och på restauranger samt att mataffärer har mycket för vegetarisk kost (vilket gör det lättare att vara vegetarian än för flera år sedan då vegetarism inte var lika vanligt).
    Man sparar energi.
    Finns böcker för vegetarianer där det står av vad och hur mycket man ska äta för att kroppen ska kunna fungera. (2)
    Nackdelar: Kan ta lång tid att planera vegetarisk/vegan mat, åh andra sidan kan man förbereda mycket.
    Måste tänka på att få i sig alla näringsämnen, och det kan ibland vara svårt att ersätta med annan kost, men det finns mycket tabletter att ta i samband med måltid som innehåller extra näringsämnen och vitaminer (3).

    Jag tycker det är bra att vi har global dag en dag i veckan (i skolan), egentligen borde det vara flera sådana dagar, både hemma och i skolan, för både vår egen och för miljöns skull. Visste ni att det går åt ca 16000 liter vatten till att producera 1kg nötkött (4) ?

    1: http://hem.fyristorg.com/skerinet/veg.html
    2: http://rasmus-logard.blogspot.com/2010/03/for-och-nackdelar-med-att-ata.html
    3: http://www.superfruit.se/index.php/spirulina-tabletter
    4: http://www.kroppsnytt.se/minimalism.htm

    Andra källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Vegetarianism

    Bloggar i det här ämnet anser jag är trovärdiga när det gäller för- och nackdelar med vegetarisk kost, eftersom de förmodligen kan mycket om ämnet eller är vegetarianer själva.

    SvaraRadera
  3. Jag har varit vegetarian själv och kan säga att vegetarisk mat är något jag skulle kunna leva på. Visst, man måste kanske äta andra saker som ger en de ämnen som man behöver som man annars får av kött men det är inte svårt om man verkligen vill. Vegetariskt är också väldigt gott om man tillagar det väl, och visa vegetariska produkter smakar till och med väldigt likt vissa kött.
    Jag tror att många har fått fel uppfattning om vegetariskt och många tror att det innebär enbart sallad, men så är det verkligen inte. Tycker såklart inte att man ska ta bort kött helt men tycker dock att det skulle vara bra om man konsumerade det i mindre mängder. Just för miljöns skull och även för oss människor. Håller inte med nummer 4 då den säger att man kan gå upp i vikt då det finns risk av att man går och småäter för att man inte är mätt. Man kan bli mätt av vegetariskt, kanske inte lika snabbt men det går och sen om man går och småäter är ens eget val och framför allt vad det är man äter då.
    Hittade till och med en sida som säger att vegetariskt gynnar samhället och menar att folk faktiskt skulle minska i vikt.

    Hittade även en sida som ger exempel på varför man ska bli vegetarian, där påstår de även att man ibland rekommenderar att äta vegetarisk kost om man lider av vissa sjukdomar. Om detta stämmer tycker jag definitivt att vi borde öka vår produktion och konsumtion av vegetarisk kost!
    Tycker dock inte att man ska sluta äta kött helt, kött är otroligt gott och ger oss som sagt vissa ämnen som vi faktiskt behöver, menar bara, som sagt, att om vi skulle minska köttkonsumtionen skulle hälsan i landet kanske bli bättre med någon procent och vi skulle framför allt påverka miljön på ett positivt sätt. Tycker även att skolornas vegetariska mat borde förbättras då den kan göras mycket bättre än vad den är!


    http://svenska.yle.fi/nyheter/sok.php?id=182669&lookfor=&sokvariant=arkivet&advanced=yes&antal=10
    https://vegsoc.org/

    SvaraRadera