Nästa kapitel

För er som är nyfikna, så kan ni gå hit och få en glimt av vad vi ska göra följande fem-sex veckor. Ja, det blir ett läxförhör. Nej, det blir inte svårt. Förutsatt att man går på lektionerna och inte försvinner in i vårdimman, förstås. ;-)

Definitiv slutpoäng

Kommer under vecka 17, efter vi haft avslutande lektionen den 26 april. Jag har fått in ett antal sena inlägg som jag ska ta ställning till först. / Mikael

Välkomna till SP10D's geografikurs i bloggform

Under c:a fem veckor kommer SP10D från Rudbeckianska gymnasiet i Västerås att arbeta med avsnitten Befolkning och Vår Föda från läromedlet GEO och redovisa sitt arbete i bloggform. Det kommer att fungera så att de två kapitlen först delas upp i ett avsnitt per elev, vilket innebär 1-3/sidor per elev. Sedan kommer de att första veckan att få i uppgift att skriva om det avsnittet och säka ytterligare källor utöver det som står i boken. Jag kommer att handleda dem, och det finns ett antal förslag på länkar i marginalen. De efterföljande fyra veckorna kommer sedan varje elev varje vecka få till uppgift att ta sig an en kamrats avsnitt, och försöka komplettera det som redan sagts. Detta görs i kommentarsfältet. Om allt fungerar som det ska innehåller bloggen till påsk ett trettiotal blogginlägg med tre kommentarer. Den fjärde veckan går till att producera en sammanställning, så att vi i slutändan har en bibba med artiklar som i detalj går igenom de två kapitlen, men ny med fördjupningar i form av källistor och diskussioner.
/ Mikael Jonsson, geografilärare Rudbeckianska gymnasiet i Västerås
Kontakt: se längst ner under Press och Media.

Förändrat upplägg - kommentar 4 ersatt med ny uppgift.

Efter att ha lyssnat in kommenterandet senaste veckan, inser jag att det kan komma att bli lite tufft vecka fyra med vissa områden att hitta nog med stoff. Jag har därför bytt ut kommentar 4 (EJ kommentar 3 tills på måndag) mot en ny uppgift. Ni ska gå tillbaka till erat ursprungliga blogginlägg och i princip sammanfatta det som diskuterats. Sedan ska en kort utvärdering göras också. Instruktioner kommer på dagens lektion plus det finns under Blogga & kommentera. Poängsättning för det avsnittet finns också upplagt.

Sexuell och reproduktiv hälsa

Att vi fritt får välja livspartner, har rätten att bestämma över sina kroppar, välja reproduktion och sexualitet, slippa övergrepp och könsdiskriminering, få tillgång till preventivmedel samt vård under graviditet, förlossning & av nyfödda – ser nog de flesta av oss som en självklarhet. Tyvärr så är de flesta utav de ovan nämnda någonting som majoriteten av kvinnorna i fattiga länder bara kan drömma om. Vissa får välja blad det en och de andra, andra kanske får nöja sig med primitiva förhållanden.

Under befolkningskonferens i Kairo (1994) kom man överens om att varje människa ska ha rättigheten till det tidigare nämna och att de ska bli del utav de mänskliga rättigheterna.
Men även att befolkningsökningen ska minska. Det gör man genom att kvinnor får utbildningsmöjligheter. Japan har 100 % läskunniga kvinnor och antalet födslar per kvinna är 1,3 jämförts med kvinnorna i Niger som föder ca 7,5 barn var och läskunnigheten är 7 %. I Malawi är dock 44 % av kvinnorna läskunniga och trots det så föder de bara 1,1 barn färre än i Niger. Vad beror det på?

Orsaker: ju högre spädbarnsdödligheten är desto fler barn tvingas föräldrarna föda (spädbarnsdödligheten är högst U-länder). Barn behöver de främst för att barnen blir en ekonomisk tillgång. Det vill säga att saknar man pensioner och socialförsäkringar ska barnen kunna försörja föräldrarna. En del barn är oönskade, mamman är för det mesta då en ung kvinna som högst troligt blev våldtagen. Möjligheten för abort saknas i många av dessa länder och i vissa fall är det olagligt (vilket kan leda till hälsomässigt farliga aborter) Graviditeter och förlossningar för även med sig stora hälsorisker i fattiga länder.

Familjeplanering, mödra – och barnhälsovård (som i längden ska minska antalet nyfödda), utbildningsmöjligheter för kvinnor (färre barn födds av utbildade kvinnor), politisk, social och ekonomisk förbättring gällande kvinnors ställning i samhället ger en god sexuell och reproduktiv hälsa!

Källor: länkarna i texten, Geo boken (sidorna 132-133)

De fattigas sjukdomar och välfärdssjukdomar.

Eftersom jag inte fått in ett inlägg här, utgå från inlägget som gjorts på NVSP10a:s blog för att kommentera:
http://rgnvsp10a.blogspot.com/2011/03/de-fattigas-sjukdomar-och.html

Demografi och landskapet

I takt med att världens befolkning har ökat och industrialiseringen slår sig fast i flera länder så ökar även andelen människor som flyttar in i städerna. Med denna så kallade urbanisering så minskar även andelen av befolkningen som bor på landsbygden. Detta har flera påverkningar på samhället.

·         Jordbrukslandskapet blir omvandlat till stadslandskap vilket ofta kommer med skador på naturen.

·         Den ekonomiska och sociala distansen mellan städer och landsbygden ökar, vilket resulterar i värre förhållanden för de utanför städerna.

·         Landsbygden blir tömd på unga människor som föder barn och arbetar och kvar blir de äldre som ofta är sjuka och inte alltid kan arbeta och klara sig själva.

·         Vart efter att andelen av befolkningen ökar i städerna ökar även statens satsningar på just dem vilket gör att statliga institutioner som skolor och sjukhus blir en oprioriterad sak på landsbygden.

Även inom städerna kan däremot den demografiska skillnaden vara hög. Genom segmentering av städerna (ekonomisk indelning av områden, befolknings hus i en del och industrier i en annan) och segregering (indelning av olika befolknings grupper t.ex. invandrare i en del och infödd befolkning i en.)

I Sverige har urbaniseringen gått väldigt bra och det är bara på senare år som vi har börjat få några få av de ovanstående problemen 

Däremot i många U-länder så har detta inte gått lika bra och städerna har utvecklats så att istället för att växa på ytan i takt med att befolkningen ökar så har befolkningstätheten i städerna ökat.
I t.ex. Indien kommer det bli en katastrof inom några år om inget görs.

källor:   Wikipedia.com sida 129 i boken; GEO Geografi för gymnasiet.